06 maj 2009

Hästen Maja

Posted in Barnen den 09:48 av lilithsblogg

Maja har helt plötsligt börjat gnägga som en häst efter i stort sett varje mening. Det är väldigt irriterande. Vad som är ännu mer irriterande är att hon gör det omedvetet så det hjälper inte så mycket att säga åt henne. Men jag säger åt henne varje gång ändå. För det driver mig till vansinne.

Annonser

04 maj 2009

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Vardagligt den 18:07 av lilithsblogg

Dagen kanske började illa, men den blev rätt bra ändå till slut.

Igår skulle jag deklarera på nätet. Trodde jag ja, det funkade inte alls. Det stod att jag var tvungen att deklarera på en pappersblanket. Problemet är bara att jag inte fått någon blanket. Så jag åkte ner på stan direkt efter att jag lämnat trollen på dagis i morse. Fick vänta i en evighet på min tur. Varför ska folk alltid vara ute i sista minuten? Det är ju min egenhet. 🙂 När jag väl kom fram löste det sig snabbt. Anledningen till att jag inte fått någon deklaration är för att jag nolltaxerat. Svårare än så var det inte.

s6301448Så hade jag någon timma kvar tills det var dags att gå till praktikten. Det kändes rätt onödigt att åka hem, med tanke på att då hade jag bara kommit hem och vänt i dörren och behövt åka igen. Så jag gick in till hemtex för att kanske hitta något litet att handla för presentkortet jag fick när jag fyllde år. Det blev fyra underlägg, en matta och salt- och pepparkar i svart. Iofs så använder vi inte salt och peppar vid matbordet, utan det kryddas enbart med kött och grillkrydda. Så jag ska åka ner i morgon igen och köpa ett sett med vita kar och ha en med kött och grillkrydda i. Det vita bryter av fint mot det svarta.Hittade även en matta till köket, vilket har varit i stort sett omöjligt. Men nu ligger den där, och den unge som spiller på den får bo i källaren.

Kom till praktiken en timma tidigare. Men det fanns inte så mycket annat att göra efter att jag shoppat loss på Hemtex. Dagen flöt på fint, och dagens stora glädje kom en timma innan jag slutat. Jag fick veta att jag får förlängt. De tycker att jag jobbar bra, lär mig fort och tar egna initiativ. Så nu vet jag vad jag ska göra i sommar. Fan vad glad jag blev. Försökte få tag på min handläggare på Tunaprojektet för att berätta och avboka studiebesöket på Vilsta sporthotell på onsdag, men handläggare av alla de slag är omöjliga att få tag på. Får försöka ringa i morgon igen.

Sen iväg till dagis och hämta hem trollen. Jag studsade fram till busshållsplatsen. Innanför dagisgrinden väntade en liten Leo med stövlarnas63014432 på fel fot. Visst, det är jättebra att barnen får försöka själva för att lära sig, men personalen får väl ändå hålla koll och rätta till när det blir fel. Fast vad hade jag väntat mig? Jag borde ha lärt mig hur saker och ting funkar där, dvs inte alls.

Sen hem och koppla på autopilot. Duscha barn, starta film, fixa mat, diska, borsta tänder, fixa välling, ner med barn i säng, pussa, krama, säga jag älskar dig och stoppa om. I vanliga fall brukar de somna rätt fort, men nu var det bara några minuter sen jag sist skrek in till dem att de skulle vara tysta och sova. Och ja, här hemma måste man skrika för att det ska höras från vardagsrummet in till deras rum.

Och just fan i helvete. Jag glömde att starta kaffebryggaren när jag fixade vällingen.  Nu måste jag vänta på mitt kaffe medans jag tittar på dr phil och läser läxor med Rasmus. Oy vey.

12 april 2009

Ditten och datten

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Vardagligt den 11:09 av lilithsblogg

Nu efter påsken så gör jag som Jesus och återuppstår.Så vad har hänt sen sist då?

Min farfar har dött, och jag har lite blandade känslor inför det. Jag känner nog mer med pappa, farmor, syrran osv än för det som hänt.

Skruttan fyller år på tisdag så det har varit full fart för att ge henne ett dunderkalas. Förra året mådde jag rätt taskigt vid den här tiden så kalaset var hemma hos Kim. Men nu vill jag ta igen det jag inte kunde ge henne då så det har bakats chokladmuffins, muffins med glasyr och nalle puh-figurer på, syltgrottor som jag nog får säga att maja bakat eftersom de blev så misslyckade och sen har jag hittat ett recept på tårta för prinsessor som ska vara till kalaset. Måste bara hitta den där förbannade jordgubbsblandningen som ska vara i, för mitt ICA har det inte. Kim föreslog att jag skulle köra färska jordgubbar. HA! Jag kan inte göra tårta, så den här tårtan där allt finns färdig och det bara är att slaska ihop är min räddning.

Tunaprojektet börjar också lite långsamt starta upp. Den 20e ska jag på studiebesök på en videobutik, så vi får väl se vad som händer där. Just nu är jag beredd att köra igång med i stort sett vad som helst bara jag kommer igång.

Tandläkaren verkar lösa sig till det bästa. Eftersom jag är så otroligt tandläkarrädd så har jag rätt att få bli sövd på sjukhuset inför ingrepp, och betalar då en summa på 200kr, eller om det var 300. Oavsett vad så är det faktiskt en summa som jag har råd med och som går på högkostnadskortet. Så nu återstår det bara att se om min handläggare går med på att betala 400kr för tandläkarbesöket som krävs för att få en remiss till sjukhuset. Vilket hon måste göra enligt hälso-och sjukvårdslagen. Men hon är ju inte känd för att gå med på mer än det absolut mest nödvändiga. Så säger hon nej får jag väl ta det med områdeschefen. Det är inte första gången vi får ta det dit för att få det jag har rätt till.

Så, det var lite om det som har hänt och kommer och hända, och nu är jag tillbaka i bloggvärlden igen. Och tack alla ni som skrivit om att ni hoppas att jag kommer tillbaka snart.

12 mars 2009

Prognos inför natten

Posted in Barnen den 21:31 av lilithsblogg

Natten ser mörkt ut. (Haha.) Leo sover i fem minuter, sen vaknar han och hostar i två minuter. Sen tar det en minut för honom att somna om. Sen sover han i fem minuter, vaknar och hostar i två minuter och sen en minut för att somna om. Upprepas hela natten. Vi kommer att vara vrak hela familjen i morgon.

Skitdag

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Gnäll den 19:07 av lilithsblogg

Det är tur att den här dagen snart är slut, annars hade jag nog gjort slut på mig själv tror jag.  Det började ju iofs rätt bra med sovmorgon tillsammans med Leo i sängen. Upp halv nio och fixa lite kaffe till mig och frukost till honom. Maja hade ätit med Rasmus.

När jag sitter och dricker kaffe och läser bloggar så kommer jag att tänka på att Maja varit ovanligt tyst. Maja är aldrig tyst. Hon pratar om allt, kommenterar något på tvn, funderar högt, sjunger lite, pratar med sig själv osv osv. Så jag slänger ett öga mot fåtöljen där hon sitter och tittar på morgonbolibompa.

Där sitter ett litet, ynkligt, blekt litet paket som skulle föreställa min dotter. Så då var det alltså hennes tur att bli hängig. Och jag som hade planerat att vi skulle ut och åka pulka idag. Leo blev ju lagom glad när jag berättade att det nog inte skulle bli någon pulkaåkning. Mutade barnen med var sin bulle efter lunch för att få lite lugn.

Efter lunch återtar Maja sin position i fåtöljen vilket är halvliggandes med filt och halvsovandes. Leo är maximalt understimulerad och jag försöker komma på massor av saker att roa honom med. Men han vägrar totalt. Så han är sur och grinig för att han har tråkigt men han vill ändå inget göra något, vilket gör att han blir ännu mer uttråkad, vilket gör honom ännu mera sur och grinig osv osv.

Då kommer jag på att det finns inget hemma som de kan äta till lunch i morgon. Jag kan inte släpa ut Maja till ICA, det skulle hon aldrig orka. Och jag kan inte lämna henne själv, det är hon för liten för. Så försöka fixa barnvakt. Funkar inte alls. Ingen kan.

Så jag får gå iväg och handla efter klockan åtta i kväll när Rasmus kommer hem från träningen. Just vid den tiden då jag vill sitta uppkrupen i soffan under filten medans sömntabletten sakta gör sitt jobb. Då ska jag ut i kylan, så att jag piggnar till, och gå till ICA för att köpa lite korv. Grillkorv som ska kokas, har de små odjuren här hemma bestämt att de vill ha till lunch i morgon. Jag hade gått med på smågodis bara det hade fått tyst på dem.

Sen började det att bli dags för sängen. Och vad upptäcker jag då? Jo givetvis har Leo lyckats med att kissa ner det sista rena paret pyjamasbyxor. Han är helt otröstlig. Så jag börjar leta runt bland Majas urväxta kläder för att se om jag kan hitta någon av hennes gamla pyjamasar. Jag hittar ett nattlinne som Leo kräver att få ha på sig. Jag rycker på axlarna och sätter på honom det. En mer stolt liten pojke har jag nog aldrig sett. Nu har han äntligen ett rosa nattlinne som han har tjatat om sen han lärde sig att prata.

Jaha, då är det lätt att lista ut vad han ska få i födelsedagspresent när han fyller 18. Ett startkit för transor helt enkelt. Finns det nåt sånt? Som innehåller en rosa och en lila fjäderboa, extremt långa lösögonfransar, lösnaglar målade i gräslig färg osv osv?

Nu svävade jag iväg lite här. Vart var vi? Jo, efter att han fått på sig sitt nya nattlinne och stolt gått modevisning för Maja i hallen så var det dags för välling. Det fixades fort utan gnäll om att den ena vill ha flaskan som den andre ska ha osv. Stoppade dem i säng och gick ut i vardagsrummet. Hinner knappt sätta mig ner förens Leo ropar att det är stopp i flaskan. Jag svär tyst för mig själv för jag vet att den vällingen inte kan orsaka stopp i flaskan. Går in och skakar flaskan för att få bort ”stoppet”. Går ut i vardagsrummet, Leo ropar om stop i flaskan och så höll vi på tills han druckigt upp.

Efter att de ätit upp sin välling så får de godnattpuss och en godnattkram och blir omstoppade lite extra. Jag går ut för att diska deras flaskor. Efter det är det dags att sätta sig och fylla dosetten med medicin. Jag blir bara förvirrad om jag varje morgon ska försöka komma ihåg vilka jag inte ska ta på morgonen, vilka jag inte ska ta på kvällen osv. När det väl är klart så tittar jag in till trollen. Och de sover. Utan att ha legat och tjafsat med varandra så att jag har varit tvungen att gå in. Utan att Leo legat och sjungit så högt att jag varit tvungen att gå in. Utan att Maja legat och lekt med sin nalle så  mycket att jag måste gå in.

Och då känner jag att det spelar ingen roll hur jobbig den här dagen har varit. Så länge jag får tillbringa mina dagar med de där små trollen så är det värt det, hur tufft det än är ibland.

08 mars 2009

Bleh

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Bloggar, Gnäll den 14:19 av lilithsblogg

Idag är en skitdag. Jag är på pissigt humör pga alldeles för få timmar sömn, och Maja är trots. Eller så är det bara jag som tycker att hon är trotsig pga att jag är en häxa idag. Leo är nog inte så frisk som jag trodde, för just för tillfället ligger han i fåtöljen och sover.

Sen kommer jag så småningom att flytta bloggen. Håller på och fixar och donar med den nu. Designen är något så när klar, nu ska det bara klistras in alla inlägg som finns. Det lär ju ta sitt lilla tag. Nån vecka eller så, minst. För det fanns ingen importfunktion till wordpress. Så jag kommer att sitta och köra copy-paste varje ledig sekund typ.

Morgonstund my ass

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 07:50 av lilithsblogg

Leo började hojta i sin säng exakt klockan 05:31 i morse. Med tanke på att de kom i säng runt sju igår kväll, mot klockan sex i normala fall, så tyckte inte jag att det var dags att gå upp. Och även fast han satt upp i sängen så såg jag att han skulle behöva nån timmas sömn till. Så jag stoppade om honom och körde hela nattningsrutinen med godnattpuss och kram osv.

Sen knatade jag in till mig och kröp ner under täcket igen. Klockan sex kom både han och hans syster in och bestämde att de skulle krypa upp och morgonmysa. Härligt tänkte jag. Tills jag insåg att de menade att de skulle bråka om kuddar, täcken och fan och hans mormor. Halv sju gav jag upp. Gick upp och fixade kaffe åt mig och frukost åt trollen.Så ja, god morgon på er eller nåt sånt.

07 mars 2009

Twilight zone

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 11:26 av lilithsblogg

Jaha ja. Jag har absolut ingenting att göra för tillfället. Småtrollen vaknade strax efter sex men lät mig vara och gick upp och lekte ihop och lät mig ligga till strax innan sju. Frukosten gick smidigt, jag har hunnit göra allt på en förmiddag som det brukar ta en hel dag att fixa när trollen är hemma. De har inte bråkat någonting utan kommit bra överens hela dagen. Det känns lite läskigt.

05 mars 2009

Dagis i ett nötskal

Posted in Barnen den 12:47 av lilithsblogg

Hade en liten konversation med Kim för en stund sen via sms. Han var på väg för att hämta Leo som har 40 graders feber. Det roliga var att när Kim kom dit och hämtade så fick han en utskällning för att han ens hade lämnat Leo på dagis idag. För igår hade lille herrn minsann haft feber en stund på dagen på dagis och sovit lite. Ska vi då ta och gräva lite i det här för att hitta felen?

  • Ingen ringde Kim igår för att be honom hämta Leo när han hade feber utan de lät honom sova en stund
  • Ingen upplyste Kim igår när han hämtade trollen om att Leo haft feber under dagen.
  • Ingen upplyste Kim i morse när han lämnade trollen att Leo hade haft feber

Så hur i helvete ska han då vet att Leo var febrig igår? Tror dagis att han kanske är tankeläsare?

Det här beskriver dagis i ett nötskal. Som tur är så enades jag och Kim redan igår om att det är dags att söka plats någon annan stans, och ställt oss i kö för en kommunal dagmamma. Så nu är det bara att vänta på att papprena kommer hem i brevlådan, och sen skicka in dem och hoppas på att två platser blir lediga fort som fan.

04 mars 2009

Lilla herr tvärt om

Posted in Barnen den 14:30 av lilithsblogg

dsc00057Fick precis rapport från Kim om att Leo varit torr över natten två dagar i rad nu, och velat gå på pottan det första han gjort när han vaknat. Ok för att han är lite egen av sig, men att börja med att bli torr på natten istället för dagen är väl lite väl tvärt om. Har faktiskt aldrig hört talas om någon unge som gjort så förut.

03 mars 2009

Mina egna lyckopiller

Posted in Barnen den 21:36 av lilithsblogg

Gud vad jag längtar tills på fredag när trollen kommer så att jag kan gnälla över för lite sömn, trotsåldrar, syskonbråk och annat. Hur dåligt jag än mår så blir det alltid bättre när trollen är här och kan hålla en sysselsatt. Och den kärleken som då lever i den här lägenheten slår alla mediciner i världen.  Fast jag blir nog tvungen att läsa det här inlägget på lördag eftermiddag när trollen bråkar, tvätten och disken bara förökar sig och jag vill slita mitt hår och skrika rakt ut. 🙂

01 mars 2009

Mycket mysigt

Posted in Barnen den 13:43 av lilithsblogg

När Leo äter frukost vill han inte dricka mjölk ur glas, som annars, utan då vill han ha flaska. Fine with me. Efter frukost plockar både han och maja duktigt undan sina tallkrikar osv och lägger det i disken. Aldrig några problem.

Idag hittade jag mjölkflaskan från i fredags, under soffan. Mycket lärorikt om inte annat, för jag visste inte att mjölk kunde få en sådan konsistens och färg. Disken får nog ligga i blöt en timma eller två om jag ska kunna rädda den flaskan.

28 februari 2009

Ingen sovmorgon här inte

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 08:54 av lilithsblogg

Jag kan ju tala om att det är lagom kul när alarmet på mobilen går igång klockan åtta på morgonen när man är barnledig. Men det är bara att se till att komma upp ur sängen. För även om det är Kims vecka med småtrollen så är det ändå jag som går med dem på hoppis och skuttis. Han är ju inte medlem där, vilket jag är.

Jag har försökt övertyga honom om alla fördelar med att han byter från sitt gym till friskis istället. Hur mycket pengar han skulle tjäna på det, hur bra personalen är osv osv. Men sanningen är att det är enbart av egoistiska skäl, jag vill inte behöva gå upp tidigt varje lördag när jag är barnledig.

Men eftersom småtrollen tycker det är så kul på hoppis och skuttis, så vill jag inte bara låta dem gå när det är min vecka. Så det är bara att masa sig upp, fixa kaffe och slänga i sig morgonens dos av mediciner. För hur mycket jag ändå hatar att gå upp tidigt när jag är barnledig, så är det helt klart värt det när man väl är där och ungarna har jättekul.

27 februari 2009

Kärlek

Posted in Barnen den 20:32 av lilithsblogg

skruttisIgår vid matbordet sa Maja helt plötsligt att hon inte skulle ha några barn. Jag frågade givetvis varför, för barn är ju det bästa man kan ha. Svaret blev att när man får barn flyttar man ju hemifrån, och hon vill alltid bo med mig för att hon kommer aldrig att sluta att älska mig. Jag blev helt varm i kroppen. Jag älskar dig min skruttgumma.

22 februari 2009

Oh joy

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Mental status den 09:29 av lilithsblogg

Jag ser inte fram emot idag kan jag säga. Vi ska hem till pappa, och det ser jag iofs fram emot. Men Maja är på sitt värsta humör idag. För ett litet tag sen stod Leo en bit framför henne, och då skrek hon ”jag vill inte se på dig” och sprang i på sitt rum. Där ligger nivån idag.

Det andra är att vi tar tåget hem som går 17:44 hem från pappa. Mina barn är vana att hamna i sängen klockan sex på kvällen. Vi kommer att vara i stan klockan sex, hemma runt halv sju, så de kommer att komma i säng klockan sju. Att rubba deras tider ger inga bra resultat. Det var det som hände igår nämligen. Då var mamma och Stefan här och trollen kom i säng klockan sju. Därför är Maja som hon är idag.

Men vi kan inte ta ett tidigare tåg heller hem från pappa, för de går bara en gång varannan timma på helgerna, så då hinner vi bara dit och vända.

Så idag är det stress, och vi vet ju alla hur bra jag funkar då. Men det ska ju bli kul att träffa pappa i alla fall.

11 februari 2009

Mitt i natten

Posted in Barnen den 02:15 av lilithsblogg

Jag har kommit på en nackdel till med att vara ensam med två små barn. Om ett av barnen vaknar mitt i natten för att det har kissat igenom blöjan så måste du, trots två nätter med dålig sömn pga ovan nämnda småbarn, gå upp, lugna ledsen lillkille, tvätta rent och byta blöja och nerkissad pyjamas, bädda rent i sängen, lugna trött lillekille och sedan vänta på att han ska somna om innan du kan gå och lägga dig igen. Allt detta medans du gäspar käkarna ur led och drömmer om sovmorgon.

10 februari 2009

Hoppis och skuttis och lite morgonfunderingar

Posted in Barnen den 08:23 av lilithsblogg

En av de jobbigaste saker med att vara ensamstående med två små barn är att man väldigt sällan får individuell tid med bara den ena. Och det tror jag att alla barn behöver. De behöver få mammas eller pappas fullständiga uppmärksamhet, utan ett syskon som också vill vara med. Även fast jag tycker att jag gör ett helt ok jobb som mamma (fast så får man inte säga i Sverige, då ska man räkna upp alla saker man inte gör rätt) så är det på just den fronten jag känner att jag inte riktigt lyckas.

Men nu har vi löst det också. På fredag ska ju småtrollen till Kim. Och på lördag är det ju hoppis och skuttis, som vi fick hoppa över förra helgen pga Majas hosta. Men på lördag så kommer Kim ner med dem på stan, så går Maja och jag på hoppis och skuttis, så hittar Kim och Leo på något annat under tiden. Så får Maja lite tid med mamma utan att behöva dela den med lillebror, och Leo får pappas fullständiga uppmärksamhet.

Men det har varit en lång väg till att kunna komma överens av någon form av samarbete med Kim. Ni som följt bloggen ett tag vet om alla problem med Kim som varit sen vi separerade. Men nu funkar allt mellan oss riktigt bra. Vi har kontakt dagligen, och inte bara vad gäller barnen. Och även fast vi inte blandat in barnen i det hela, det var ju vi som separerade, inte barnen, så har det ju så klart påverkat dem också. Även fast vi inte sagt något ont om den andre när barnen varit närvarande så är det klart att de märker att mamma och pappa inte ens kan vistas i samma rum.

Men nu funkar det riktigt bra som sagt. Han kommer över hit och hälsar på ibland, och jag kommer dit. Han var med oss och firade jul, och vi firar barnens födelsedagar ihop istället för att ha separata kalas. För oavsett vad som varit mellan oss, så är vi alltid våra barns föräldrar, och det är våran skyldighet att se till att de hela tiden har full tillgång till både mamma och pappa, även fast vi är separerade. Allt annat än det vore, enligt mig, en form av passiv vanvård.

06 februari 2009

Snötortyr

Posted in Barnen den 10:12 av lilithsblogg

Jag tänkte vi skulle ha lite kul på väg till dagis så jag drog småtrollen i deras pulkor. Kul för dem, tortyr för mig. Det är kramsnö, perfekt kramsnö. Inte perfekt för att bli dragen i pulkan. Aerobicpasset i tisdags på 70 minuter var ingenting i jämförelse. Jag trodde på fullaste allvar att jag skulle spy. Jag har nog aldrig känt en sån lättnad som när vi var framme vid dagis. Nu ska jag bara göra om det om några timmar på väg hem från dagis. Undrar om man kan övertala dem om att det är deras tur att dra mig?

Hoppis och skuttis

Posted in Barnen den 07:37 av lilithsblogg

I morgon var det tänkt att barnen skulle få jympa lite på hoppis och skuttis. Dottern har varit i extas sen jag berättade det. Nu i morse så vaknar hon dock med hosta, säger att det gör ont i halsen och hela kroppen. Så lite försiktigt sa jag att då ska vi nog inte gå på jympa i morgon och förklarade varför samtidigt som jag stålsatte mig för ett hysteriskt utbrott. Men det kom inget, hon höll med mig.

Men ont i halsen hindrar henne inte från att röja loss i pulkabacken i morgon i alla fall. Som tur är. För snön bara vräker ner och har inga planer på att sluta ser det ut som.

05 februari 2009

Torsdag here I come

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 11:45 av lilithsblogg

s6301308Äntligen är det torsdag. Om bara några timmar ska jag gå till dagis och hämta hem mina småtroll efter att de varit hos pappa. Och hela kroppen värker av längtan. Som alltid så är det nog väldigt trötta barn jag får hem, men det gör inget. De kommer hem i alla fall.

Igår var jag över till Kalle. Vi drack kaffe och mumsade på överblivet födelsedagsfika. Lite senare blev vi upphämtade av Ville med dotter för att åka och titta på hus. Kalle och jag lekte familjen Svensson och tittade in i varje rum och pratade om våra låtsasbarn Malte och Agnes. Man måste inte vara vuxen jämt. 🙂

Sen tillbaka hem till Kalle för mer kaffe och födelsedagsfika. Jag satt under ett täcke i fåtöljen och kände mig som hemma. Igår var en bra dag. Men idag bli ännu bättre, för idag kommer småtrollen hem.

30 januari 2009

Krossat hjärta

Posted in Barnen den 11:24 av lilithsblogg

Det var en bra morgon. Gosiga barn som åt ordentligt och lekte snällt. Promenad på väg till dagis också bra. En Maja som pratade hela vägen. In på dagis, lämna in väskan med gosedjur och snuttefiltar som ska med till pappa i eftermiddag. Går ut för att leta upp dagisfröknar. Maja glad och ska gå och leka med Tilde, som de bestämt igår.

Amanda ser Maja komma, och springer genast till Tilde, med ett stort hånflin mot Maja. Maja otroligt ledsen och helt otröstlig. Jag förklarar för fröken, som bara säger jajaja. Förklarar att Maja inte vill vara kompis med Amanda längre på grund av alla problem som varit sen i våras.

Dagisfröken säger jajaja och föreslår att de ska gå till Amanda och Tilde och fråga om Maja får vara med. Jag suckar. Säger åt dagisfröken att jag förbjuder lek mellan Amanda och Maja. Amanda ber alltid Maja om ursäkt, vill att de ska leka, för att i nästa stund förklara att Maja inte får vara med så Maja blir ledsen. Förklarar för dagisfröken att det är deras ansvar att se till att Amanda och Maja inte leker med varandra.

Får prata högt för att överrösta Maja som hysteriskt gråter. Dagisfröken säger jajaja. Inser att det inte är någon mening med att ens försöka förklara, utan bestämmer mig för att ta det med Ann Britt, världens mest underbara dagisfröken.

Ska gå hem. Maja gråter hysteriskt och skriker mamma. Kramar om henne och viskar i hennes öra att hon är underbar, att hon ska strunta i Amanda och bara leka med snälla kompisar. Maja klamrar sig fast. Mitt hjärta brister.

Vill stanna hela dagen och se till att ingen är dum. Inser rent logiskt att ju fortare jag går därifrån ju bättre är det för Maja. Maja klamrar sig fast ännu hårdare när jag säger att jag måste gå därifrån. Hon skriker efter mamma. Mitt hjärta brister ännu mer. Lyckas till slut få Maja att släppa, inte med hjälp av dagisfröken som bara står bredvid och säger jajaja, kom kom kom.

Går därifrån samtidigt som jag skickar sms till Kim om vad som hänt, och att han ska checka av med Maja när han hämtar henne om hur dagen har gått. Det är ingen idé att fråga personalen, för det enda svar man någonsin får är att det har gått bra, oavsett vad som hänt. Hör Maja fortfarande skrika efter mamma när jag stänger griden till dagis. Försöker att inte börja gråta. 20 meter bort går jag förbi kiosken, hör fortfarande Majas skrik. Känner hur det gör ont i hela kroppen. Kommer hem. Känner mig som världens mest värdelösa mamma. Ont i hela kroppen.

28 januari 2009

Nedvärdera inte barnen

Posted in Barnen den 09:52 av lilithsblogg

Maja har en bästa kompis på dagis som heter Amanda. De har lekt sen Maja började där för ungefär tre år sen. Men i våras började problemen. Amanda började säga att Maja inte fick vara med att leka. När Maja då hittade någon annan att leka med så lockade Amanda med den personen så att Maja fick stå där ensam.

Så har det pågått hela våren, sommaren, hösten och vintern. Det har varit många gånger Maja varit ledsen och inte velat gå till dagis och fått följa med mig hem. Både jag och Kim har pratat med dagispersonalen om det men inget händer. Visst, de får Amanda att säga förlåt, men nästa dag är det samma sak igen. Vi har sagt att de måste ju prata med Amandas föräldrar så att de också får ta tag i det hemma och lära sin dotter rätt och fel, och hur man är en bra kompis, men inget händer.

Så idag när jag kom och skulle lämna så springer Amanda genast fram och säger att de ska leka i skogen. Maja frågar glatt om hon får vara med, men den lilla snorungen svarar att nej, hon ska bara leka med Tilde. Och det är väl klart att barn inte alltid vill leka med varandra, men enda anledningen till att hon sprang fram till Maja var ju för att göra henne ledsen. Annars hade hon helt enkelt bara gått iväg med Tilde och inte pratat med Maja.

Så jag tog helt enkelt Maja i handen och sa åt henne att vi går och letar upp en snäll kompis istället och att hon inte skulle vara ledsen för att hon inte får vara med att leka med dumma småungar. Amanda stod bara och gapade. Maja torkade snabbt tårarna, sa att jag hade rätt och så gick vi iväg. Amanda kom springandes efter och sa att Maja visst fick vara med.

Pratade med en dagisfröken om vad som hade hänt och förklarade att både Kim och jag har fått nog. Det är mobbing de håller på mig, och det har pågått på tok för länge. Dagisfröken log lite bara och sa att så är ju barn.

Där fick jag nog. Jag är så trött på att bara för att barnen är små ska de behöva stå ut med saker vi vuxna aldrig skulle acceptera. Hade det här pågått på en arbetsplats så hade facket kallats in för länge sen. Hade det pågått systematisk mobbing på en arbetsplats hade det inte räckt med att de en gång om dagen sa förlåt. Bara för att barn är små, betyder det inte att deras känslor är små. Det gör precis lika ont i dem att bli uteslutna. Det gör nog mer ont i dem, för vi vuxna inser i alla fall på ett logiskt plan, om än inte känslomässigt, att det inte är oss det är fel på. Det är de andra som är dumma. Men när det kommer till barn så ska det bara accepteras, skakas på huvudet och konstateras att så är ju barn.

Men jag skakar inte på huvudet och accepterar. Min dotter ska inte vara ledsen på väg hem från dagis. Min dotter ska inte vara ledsen på väg till dagis av oro för vad som ska hända under dagen. Min dotter ska inte behöva acceptera att barn är ju barn och så är det. Vill dagis inte ta tag i det här så får Kim och jag göra det. Och om Amanda öppnar munnen till min dotter igen, så ska hon få sig en sån utskällning att öronen kommer att värka i flera dagar efteråt. För jag är trött på att trösta min fina dotter. Jag är trött på att hela tiden stånga pannan blodig i ett försök att få dagis att förstå vad det handlar om, att det är mobbing och att de måste ta tag i det nu. För gör de inget åt saken nu, så kommer den ungen att fortsätta att bete sig så i skolan.

Både jag och Kim har fått nog, och insett att om dagis inte gör något åt saken, så får vi göra det. Och det kommer vi att göra, var så säkra. För våra barn är det mest dyrbara vi har, och ingen ska få förvandla min glada tjej som vågar säga vad hon tycker och tänker, till en liten tjej som har ont i magen på morgonen och inte vill till dagis, och som undrar vad det är för fel på henne. Nu har det pågått tillräckligt länge, och nu är tigermamman vaken, redo att skydda sina barn på alla sätt som går.

27 januari 2009

Släng dig i väggen drottningen

Posted in Barnen den 21:07 av lilithsblogg

Just nu sitter jag med ett smycke på mig som är mer dyrbart än drottningens tiara. Ni ska få historien bakom hur jag lyckades komma över detta underbara smycke helt gratis.

Maja har varit inne i en trotsperiod i en månad ungefär, något som har medfört att här hemma har det för det mesta varit världskrig. Jag har alltid varit väldigt högljudd när jag är arg och Maja är inte sämre hon. Jag kan skrika och gapa, men det är dock aldrig hårda ord blir sagda, i alla fall inte till barnen. Nåt ex har säkert fått nån släng av sleven. 🙂 Men för att återgå, Maja, trots, världskrig.

Så här hemma har det varit en hel del gap och skrik den senaste månaden. Jag hade inte blivit förvånad om grannarna hade kommit upp och bett oss sluta för att deras rutor var på väg att skaka sönder.

Idag hämtade jag för ovanlighetens skull en väldigt glad skrutta på dagis. Hon skrattade, skojade och pratade hela vägen hem. När vi kom hem var det dags för mig att börja med maten. Leo tittade på Mora Träsk och sjöng med och dansade, och Maja satte sig och pärlade. Sen kommer hon till mig och ger mig ett halsband hon har gjort, av den enkla anledningen att hon älskar mig och att jag är världens bästa mamma.

Det var tur att hon snabbt gick ut i köket så jag slapp förklara för henne varför mamma grät när hon var glad. Gråter gör man ju när man är ledsen. Här har vi bråkat så jag har trot att huset ska rasa samman i en månad, det är inte många sekunder åt gången vi har hållit sams. Men trots allt det så är hon ändå så säker på min kärlek till henne, och hon tycker att jag är världens bästa mamma.

Så drottningen kan spatsera runt med sin tiara bäst hon vill, jag bär mitt halsband med mer stolthet än vad hon någonsin kommer att känna.

23 januari 2009

Hos tandläkaren

Posted in Barnen den 13:01 av lilithsblogg

Nu har Leo precis kommit hem från återbesöket hos tandläkaren med pappa. Allt hade gått bra, och de hade till och med lyckats få till en tandröntken utan problem. Tanden under är oskadd, och inga nervskador vad de kunde se. Däremot får han gå några år med en tand som är mer åt det gråa hållet än vit. När han slog i så fick tanden ingen näring tillfälligt, så den har blivit lite grå. Men han fick beröm för att hans tänder var så välborstade. Ehh vänta nu här. Vi borstar morgon och kväll, precis som man ska göra. Är det så få föräldrar som verkligen sköter om sina barns tänder så att de få ungar som har välskötta tänder får beröm?

Men faran för tanden är inte riktigt över än. Om tandköttet svullnar, han får blåsor, eller ont igen så skulle vi höra av oss. Tydligen så är det en viss risk att sånt kan hända. Men so far so good. Nu ska vi mysa och titta på Cars, man får passa på de gånger man bara har en unge hemma.

Twilight zone

Posted in Barnen, Vardagligt den 08:55 av lilithsblogg

Det spelar ingen roll hur tidigt vi går upp, det slutar ändå alltid med att vi stressar ut genom dörren i ungefär samma tid de ska vara på dagis. Men nu börjar jag att undra om jag är med i dolda kameran eller nåt. Jag har hunnit med att bädda alla sängar (även Majas och alla hennes nallar), jag har rensat kattlådan, torkat av bordet, tvätta en maskin tvätt och har startat en andra maskin, vikt undan den rena tvätten på torkställningen.  Och det är 40 minuter kvar tills de börjar dagis.

Morgonrutin

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 06:59 av lilithsblogg

Jag vet inte riktigt, att gå upp 05:20 är inte riktigt min åsikt om en bra start på morgonen. Men då vaknade leo och hade kissat igenom så upp, dra bort lakan, byta blöja och sen ner i mammas säng för morgonmys. Låg och småslumrade fram till klockan 6. Då vaknade Maja och gick på toaletten. Efter det plockades det fram frukost och till mig fixades det kaffe. Varje morgon ser likadan ut när trollen är hemma, det enda som varierar är tiden när de vaknar.

22 januari 2009

Nallar från golv till tak

Posted in Barnen, Gnäll den 13:37 av lilithsblogg

Idag räknade jag ut att det tar exakt 13 minuter att bädda Majas säng. Lång tid för en säng kan tyckas, och jag håller med. Anledningen? Alla förbannade nallar den ungen har samlat på sig. Först ska alla slängas ner på golvet innan man kan börja bädda. Sen efter bäddningen så ska alla förbannade nallar upp igen. Det skulle gå rätt fort om man bara slängde upp dem över hela sängen. Men när hon på kvällen ska lägga sig så måste alla nallar ändå bort från sängen och ner på golvet. Men då täcks hela golvet med nallar så de har ingen plats att gå på, utan att överdriva. Därför läggs alla nallar i fotänden av sängen. Högen blir ca en halvmeter hög.

Jag hatar dessa nallar av hela mitt hjärta. Så nu har jag börjat att lite försiktigt rensa ut. Alla nallar med trasiga sömmar som läcker stoppning åker i soporna. Hon hade säkert 20 nallar för spädbarn med inbyggt speldosa eller som har en skallra i sig, olika material som prasslar osv. De har åkt ner i en påse som ska till Heidi och hennes bebis som ska titta fram i April.

Tanken är att de enda som ska vara kvar i slutet är de nallar hon faktiskt tycker om. Jag kan slå vad att hälften av dem vet hon inte ens att hon har. Och jag är så trött på att få tillbringa en kvart om dagen med att bädda en säng, det ska ta max en minut.

Nyförälskad

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 11:07 av lilithsblogg

Idag får jag äntligen hem småtrollen. Gud vad jag har längtat. Trots Kims sms om Majas trots så längtar jag så jag håller på att bli tokig. Jag har det där pirret i magen som man hade när man var en nyförälskad fjortis. Jag sitter och räknar minutrarna tills det är dags att gå och hämta dem. Fast på vägen måste jag gå förbi ICA och posta ett brev, som skulle hamnat på lådan för fem dagar sen, som jag hela tiden glömmer bort.

Och i morgon ska Leo på återbesök hos tandläkaren. Jag vet faktiskt inte varför om jag ska vara ärlig. De skulle kolla så att det inte gör ont längre. Hade det inte varit bättre om vi bara hade ringt för att boka en ny tid om han fortfarande hade ont? Det känns lite slöseri med sjukvårdens pengar att bara gå dit och säga ”hej nu gör det inte ont längre”. Vilket är precis vad vi ska göra. Så som jag förstod det så har han inte ont så kommer de inte att göra någon undersökning öht. Och så undrar kommunalpolitikerna varför sjukvården går back så mycket varje år?

20 januari 2009

Älskade trotsålder

Posted in Barnen, TV den 20:07 av lilithsblogg

photo-0097Får stadiga rapporter från Kim om att Majas trotsålder aldrig tar slut. Idag hade hon avsagt sig Kim som pappa och förklarat att det bara var mamma och Rasmus som gällde. När hon var här så var mamma elak och hon ville bo bara hos pappa. Det är bråk varje dag, hela dagen. Skrik och smäll i dörrar och gap om att alla är elaka, det är synd om henne och att allt är orättvist. Hur många gånger har man inte funderat på om man kan sätta ut en annons på Blocket. ”trotsig fyraåring söker nytt hem pga tidsbrist och allergi.”

Fram till idag, när jag fastnade framför dr Phil, som jag gör varje dag. Det handlade om en liten treårig flickas försvinnande, och hennes mammas inblandning i det hela.

Eftersom Sverige ligger någon säsong efter, gick jag genast efter programets hemsida för att se vad som hänt sen det filmades. Och den lilla flickan har hittats död, och hennes mamma står åtalad för mordet.

Så nu kan tiden inte gå fort nog för mig att få hem min trotsiga fyraåring som smäller i dörrar och skriker om hur orättvist allting är och hur elak jag är. Det kommer att vara ljuv musik för mina öron. Och jag kommer att pussa henne, krama henne och låta henne veta varenda sekund hur otroligt älskad och dyrbar hon är. För inget barn ska vara oälskat, och aldrig få bli vuxen. Barn är totalt utlämnade till oss vuxna, och för varje barn som växer upp utan kärlek, eller som aldrig får växa upp så har vi alla misslyckats genom att inte se, eller inte våga ingripa.

Today is Emo monday

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Mental status den 00:00 av lilithsblogg

Idag har jag haft en emodag. Jag har det lite till och från, lite som en depression-light. Det känns precis som det brukar kännas innan depressionen slår till med full kraft. Jag är orkeslös, inget känns kul, inget blir gjort, och jag vill inte göra nåt.

Det tog mycket samlande av kraft för att ens rensa kattlådan, och klockan var närmare sju på kvällen när jag äntligen micrade en matlåda. Då hade magen gnällt i timmar över att ha blivit tvingad till att bara få kaffe till frukost, lunch och middag.

Största delen av dagen har spenderats framför datorn. Slösurfat utan att ha hittat något roligt, börjat på blogginlägg som var så tråkiga så att till och med jag höll på att somna medans jag skrev dem.

Det mest kreativa jag lyckats med idag var att runt lunchtid slänga i moppen i tvättmaskinen. Det var mer än välbehövligt. Den ligger fortfarande kvar i maskinen. Jag har inte orkat plocka ur den. Det säger allt om dagens status.

Men i morgon är jag fit for fight igen. Då ska jag ner och skaffa mig ett träningskort, träningssuget är tillbaka kraftigt med undantag för idag. Ska även unna mig en lunch på stan. Det blir tråkigt att leva på matlådor, men det är ännu mera tråkigt att laga mat åt sig själv bara när trollen inte är hemma.

Dagens höjdpunkt var att Rasmus kom förbi efter skolan. Han skulle hämta sina hörlurar till mp3-spelaren och passade på att stanna kvar och umgås med sin emomamma lite. Min ljuvliga ängel vad jag älskar dig. Jag vet att större delen av min tid går åt till att hålla reda på småsyskonen. Men du ska veta att jag verkligen värdesätter våra kvällar efter att småtrollen har somnat. Då det är bara du och jag som läser läxor, pratar om livet och bara myser.

13 januari 2009

Ingen stress här inte

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Vardagligt den 09:00 av lilithsblogg

Om 4 minuter är det dags att börja klä på småtrollen ytterkläderna för vandring mot dagis. Det känns inte riktigt som om min planering kommer att hålla. Jag sitter i mysbyxor och huvtröja. Maja och Leo har fortfarande pyjamas på sig. Vi har inte borstat tänder, tvättat ansiktet och sånt man ska göra innan man går ut. Det känns stabilt det här. Tidsoptimist, jag? Nehej då.

29 december 2008

Tandläkaren

Posted in Barnen den 10:13 av lilithsblogg

Klockan 11:45 ska Leo vara hos tandläkaren. Kim kommer strax efter 11 och hämtar honom. Det går inte att borsta Leos framtand, då gråter han och gnäller över att det gör ont. Så det var bara ringa och boka tid åt honom. Hoppas bara att de inte behöver dra ut tanden.

Pang!

Posted in Barnen den 09:28 av lilithsblogg

Igår blev jag så skrämd att jag trodde att hjärtat skulle stanna. Leo höll på att leka med sin rutchkana han fick när han fyllde år. Jag sa till honom flera gånger att klättra upp för stegen ordentligt, åka ordentligt osv, för annars skulle det sluta med att han gjorde illa sig.

När jag skulle säga till sista gången, och säga att om han inte åkte fint fick han inte åka mer, så ramlade han såklart.

Nu är det inget ovanligt att han ramlar och slår sig, för han är den mest klumpiga lilla pojke som finns. Den här gången slog han sig dock ruskigt illa.

Han ramlade från stegen, med munnen rakt ner i sin lilla stol i trä som stod bredvid. Framtänderna i överkäken landade rakt på stolen, och smällen var så hård att det blev tandmärken på stolen.Han grät och grät och hade ont, och jag tröstade så gott det gick. Kollade munnen en snabbis, men han blödde ingenting (helt otroligt) så jag antog att allt var ok ändå.

Men så efter middagen så såg jag bara en framtand. Vart hade den andra tagit vägen?? Drog upp överläppen på honom, och såg att den vänstra framtanden hade blivit intryckt ca 5mm i tandköttet av smällen. Vad ska man göra åt det?

Svaret är ingenting tydligen. Om han inte har ont, eller det blir en infektion eller liknande så gör tandläkaren ingenting åt det. Det är ju bara en mjölktand.

Leo säger att han inte har ont, och åt ordentligt med mat. Även kvällsvällingen fick han i sig utan problem. Dock så kunde han inte ha nappen när han skulle sova, och sa att han hade ont. Då är ju frågan om det verkligen gör ont, eller om det bara var obehagligt, med tanke på att hans läpp svullnade upp så ordentligt att Linda Rosing hade blivit avundsjuk.

Jag ska se hur han är under dagen tänkte jag. Verkar det göra ont så får hans pappa åka till tandläkaren med honom. Jag har tandläkarskräck och sätter inte min fot där.

Håll tummarna för lillklutt nu.

28 december 2008

Suck

Posted in Barnen den 17:09 av lilithsblogg

Mina barn är dagisbarn. Det betyder att varje vardag mellan klockan halv tio och klockan tre kan de rasa av sig ordentligt på dagis. Är de hemma från dagis längre än en helg blir de utom all kontroll. Nu har de varit hemma längre än en hel, och de är utom all kontroll. Och deras mamma vill sälja dem till första bästa som vill ha dem.

21 december 2008

Orolig

Posted in Barnen den 14:34 av lilithsblogg

s6301249Nu sitter jag här och är orolig. Fick sms från Kim att han var orolig för Leo, för att han ville inte äta. Och mat är det Leo älskar mest i hela världen. Och det ska mycket till för att Kim över huvud taget ska börja oroa sig. Han är lite mer avslappnad när det gäller barnen och sjukdomar än vad jag är, för jag är en riktig hönsmamma.

Så jag sa åt Kim att han borde ringa jouren, för är det öroninflamation som jag misstänkt några dagar så kan det gå så illa att det går hål på trumhinnan om man inte gör något åt det. Kim skulle se hur Leo reagerade vid fikat. För tackar han nej så är något verkligen fel.

Det kan vara så enkelt som att han har ont i halsen, och därför inte vill äta. Men är det öroninflamation så gör det också ont att svälja. Och med tanke på att han tog sig för öronen här natten mellan onsdag och torsdag så lutar det åt det sistnämnda.

Jag bad Kim höra av sig efter fikat för att se hur det hade gått, och sa att om inte han kollar upp det, så åker jag upp med honom på tisdag när de kommer hem.

Jag hatar att sitta på andra sidan stan när något är fel med min lilla pojke. Då vill jag vara där och krama, trösta och pyssla om. Så nu håller vi tummarna för att de åker upp och det bara visar sig vara ont i halsen.

17 december 2008

Omgång nr 5

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 11:44 av lilithsblogg

I går hämtade jag en pigg och glad Leo på dagis. Han pratade och skrattade hela vägen hem. När vi kom hem så lekte han med syrran medans jag fixade middag. Vid matbordet så satt han bara och gäspade och ville inte äta. Enda sättet att få i honom mat var att mata honom, och då fick han i sig hela sju tuggor innan det var tack för maten.

När det var dags att sätta på nattblöja så var han kokhet. Det var bara att fixa välling fort och ner med lillklutt i sängen. Han åt sin välling och somnade på en gång. Det händer aldrig. Det ska lekas lite med kroko först, ropa på mamma några gånger för att efter ungefär en timma somna in.

Jag gick in och kollade till honom gånger, och för varje gång så hade han blivit varmare, det räckte med att lägga handen på täcket, för att det skulle brännas.

Sista gången jag kollade till honom så andades han så fort att han knappt han andas ut förens han andades in igen, och han skakade. Så jag gjorde vad alla förståndiga föräldrar gör i ett sån läge, jag ringde mamma så klart. 🙂 Mamma har jobbat extra många helger på akuten, så klart man ringer henne så fort det är något man undrar över.

Skakningarna tydde tydligen på att febern ökar fortare än vad kroppen hängde med, så det fanns risk för feberkramper. Mamma tyckte att jag skulle väcka honom och få i honom alvedon så att han inte började att krampa.

Sagt och gjort, upp med lillklutt, i med alvdeon och sen en flaska vatten. Bädda ner i mammas säng och ligga nära, nära hela natten. Han sov till strax innan nio i morse, och vaknade så gott som feberfri. Tio minuter senare hade han hög feber, och efter ytterligare tio minuter var febern nästan borta. Så har det hållt på hela förmiddagen.

Jag har en otäck känsla att sjukomgång nr 6 kommer att vara jag. Jag fryser och har ont i hela kroppen. Hoppas bara att det håller sig borta tills trollen åkt till pappa. Sen kan jag bädda ner mig i soffan och vara sjuk hela helgen, det gör mig ingenting.

14 december 2008

Trött

Posted in Barnen, Gnäll den 15:27 av lilithsblogg

Jag skulle vilja vara den där förstående mamman som ömt vårdar sina små sjuklingar, samtidigt som jag kommer på kreativa roligheter för det friska trollet.

Men det här är fjärde sjukomgången på två veckor. Först Rasmus, sen Maja, återigen Rasmus och Maja igen. Jag är trött. Orken försvinner, och då också tålamodet. Så när Maja för hundrade gången gnäller över att hon är hungrig så orkar jag inte åter igen förklara varför hon inte får äta just nu, utan ber henne bara sluta tjata. Leo är understimulerad och uttråkad, och vill inte göra nånting förutom att bråka. Men jag orkar inte komma på roligheter just nu.

I stället fräser jag som en ilsken katt, och går och drömmer om en hel helg av sömn och lugn och ro, och känner mig som världens mest hemska mamma.

Ett varv till

Posted in Barnen den 10:07 av lilithsblogg

Rasmus har varit magsjuk och Maja också. Skruttan var frisk, Leo och jag hade inte blivit dåliga, så jag trodde att faran var över. Oj så fel jag hade.

Igår kväll satt jag och Rasmus och kollade på Harry Potter på tv. När den var slut var det dags att krypa ner i säng. Går in för att borsta tänderna när jag hör en hostning från småtrollens rum. Gick in för att kolla så ingen av dem hade vaknat.

Skruttan halvsitter upp, med panik i blicken. Jag trodde att hon hade drömt mardröm så jag gick och satte mig på hennes sängkant för att lugna henne och försöka få henne att somna om. Jag frågade om det var hon som hostat också. Hon hann inte svara innan hon spydde ner halva sängen.

Så ut med fröken på toaletten, dra bort lakanet fort som bara den så det inte skulle komma ner i madrassen. Pula ner lakanet i tvättmaskinen för att köras igång så fort vi går upp på morgonen. Jag klarar varken av att se spya eller känna lukten av den.

In på toaletten och tvätta av skruttan, byta sovatröja och trösta. Sätta fröken i soffan för att se om hon ska spy igen eller inte. Det kom inget mer. God natt-röka för mig, och skruttan får ringa pappa för att säga god natt och få lite tröst via telefonledningen. Bädda ner skruttan i min säng och försöka slappna av, medans jag spänt väntar på nästa omgång, som inte kom som tur var.

Den här magsjukan kan ju pågå hur länge som helst om den ska studsa runt bland oss hela tiden som en envis flipperkula. Hoppas bara att alla är friska till jul.

12 december 2008

Morgonstund har guld i mun

Posted in Barnen den 08:13 av lilithsblogg

Leo väckte mig och sa att han behövde en tallrik. Jag trodde att han och Maja höll på att leka en lek, och sa åt honom att ta en tallrik ur den blå backen där de har alla grejer till sitt kök. Han traskade ut ur sovrummet nöjd med svaret.

Några minuter senare kom Maja in och upplyste mig om att de behövde en tallrik till, för hon hade en blå men Leo hade ingen. Jag drog på mig ett bar byxor och gick upp. Fick en liten chock när jag kom in i vardagsrummet. De hade dukat fram för frukost. På bordet stod brödkorgen, smör, ost och en macktallrik till Maja.

Varje morgon brukar Leo vilja plocka fram allt till frukosten, så allt står så långt ner som möjligt i skafferi och kyl. Så när de vaknade hade de helt enkelt plockat fram allt utan att väcka mig. Problemet var bara att i diskstället stod det bara en macktallrik, och de når inte upp till skåpet där resten finns.

Och tur är det, för hade de fått tag på allt de behövde så hade jag kommit upp till en frukostkatastrof.

11 december 2008

Total lycka

Posted in Barnen den 09:13 av lilithsblogg

Leo älskade sin pepparkaksgubbedräkt han hade på luciafirandet på dagis. Han älskade den så mycket att han ville sova i den. Så hans lycka var total när vi skulle sätta på nattblöjan och jag kastade ett öga på lappen i byxorna. Det stod ”nightwear”. Sen följde en lång kamp om pepparkakshatten, som han inte fick ha på sig i sängen.

10 december 2008

Kraschat luciatåg

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 15:47 av lilithsblogg

lucia2Kim och hans flickvän kom och hämtade upp mig för att gemensamt gå till dagis och titta på småtrollens luciatåg. Maja mötte oss i dörren och var så otroligt fint som en liten lucia. Sen kom Leo, och jag hjälpte honom att byta om till pepparkaksgubbe. Sen gick trollen iväg och vi gick in satte oss i lekhallen i väntan på att luciatåget skulle starta.

Dock blev väntan väldigt kort. En av fröknarna kom och knackade mig på axeln och berättade att lilla lucian hade spytt ner både sig själv och golvet. Så det blev inget luciatåg för mig inte. Torka av skruttan, byta kläder på henne och ner i vagnen och raka vägen hem. Kim och Therese stannade kvar och tittade på pepparkaksgubben Leo, och tog med honom hem till mig efter snälla som de är.

I vanliga fall åker Maja inte vagn, stor som hon är, men idag var ett undantag. Hon var blek och darrig, och i ett sånt läge kan jag inte tvinga henne att gå.

Så inget luciatåg idag, och Rasmus luciatåg i morgon måste vi tyvärr också hoppa över.

Nu ska jag försöka få tag på lillebror för att se om han kan komma hit efter trollen har somnat så att jag kan gå och handla. Tanken var att vi skulle handlat efter luciatåget, men så blev det ju inte. Så nu finns ingenting hemma i stort sett. Leo får en matlåda från frysen till middag. Det enda ätbara som fanns hemma. Men det vore ju bra om det fanns frukost tills i morgon, och jag vill gärna också ha middag i magen.

09 december 2008

Tack snälla, söta

Posted in Barnen, K den 20:58 av lilithsblogg

Efter mycket ångest och tårar så löste sig allt till slut. Kim bor rakt över gatan från Rasmus skola, som ligger i andra änden av stan hemifrån mig. Jag pratade med Kim om saken, och han sa att om de blir för trötta och inte orkar, så kan jag helt enkelt gå rakt över gatan och lägga dem i deras sängar hemma hos honom. En sten föll från bröstet, och jag kan fortsätta livet utan att bryta löftet till min älskade ängel.

Historien bakom allt

Posted in Barnen den 19:22 av lilithsblogg

Vid en första blick så kan det tyckas som om jag är ovanligt fånig som går på så om ett missat luciatåg. Och för de flesta är det säkert så. Men det finns en historia bakom också.

För många, långa år sen var jag verkligen nere på botten. På den tiden hade jag varken fått några diagnoser eller mediciner, så det var oundvikligt att katastrofen skulle komma. Och kom gjorde den, med stormsteg. Jag blev så dålig att jag inte ens kunde ta hand om mig själv, än mindre om ett barn. Så här med facit i hand borde jag nog faktiskt haft sluten behandling. På den tiden var Rasmus en liten klutt, och jag hade varken Maja eller Leo, och Kim och jag hade inte lärt känna varandra.

Som sagt, jag kunde inte ta hand om mig själv, så jag gjorde det enda rätta. Jag skrev över vårdnaden av Rasmus helt och hållet till hans pappa. Det svåraste beslut jag någonsin fattat, men det var rätt. Jag kunde inte ta hand om Rasmus som han förtjänade,  och hans pappa kunde det.

Jag går inte in på några detaljer här, men resan tillbaka till något som kan kallas ett liv var lång, tung och många gånger var jag redo att ge upp. Men jag hade något att kämpa för. Jag hade min son, som behövde sin mamma. Så jag kämpade. Tills den dagen vårdnaden till 50% kunde skrivas över på mig igen. Och när jag skrev på papprena som gav mig min del av vårdnaden tillbaka så gav jag ett löfte. Oavsett vad, stort eller smått, så skulle jag inte missa en enda sekund i min sons liv igen. Aldrig någonsin. Jag skulle alltid finnas där för honom, oavsett vad.

Jag har ett kort på honom från den tiden här på databordet. Som en påminnelse av det löfte jag gav både honom och mig. Därför gör det så ont att inte kunna gå på hans luciatåg. För att det känns som om jag sviker det löfte jag gav en treårig pojke som fick  leva en tid utan sin mamma.

05 december 2008

Ska vi ha en bebis?

Posted in Allmänt Babbel, Barnen den 17:27 av lilithsblogg

Maja klappade mig på magen och sa att hon hoppas att det blir en lillasyster den här gången för en lillebror har hon redan. Så jag ska tydligen ha en bebis. Konstigt, jag som både är steriliserad, har p-spruta och för tillfället inte hänger mig åt bebisproducerande aktiviteter. Men men, Jungfru Maria kunde tydligen, så varför ska jag vara sämre? För det kan väl inte vara alla lussekatter och pepparkakor som börjar sätta sina spår? Får väl börja fundera på Beach 09 antar jag. Så fort jag har ätit upp lussebullarna i skafferiet….

Bleh

Posted in Barnen, Mental status den 11:57 av lilithsblogg

Usch, den här dagen kommer inte att bli bra. Och orsaken till det började igår kväll. Leo var övertrött när han skulle lägga sig. Han låg och klappade i händerna, jag fick säga till. Han låg och ropade, jag fick säga till. Han låg och sjöng, jag fick säga till. Och till slut, efter en timma, så blev jag en sån där mamma utan tålamod som jag avskyr att bli. Jag röt i ordentligt. Och fick så klart genast skuldkänslor och kröp ner bredvid honom, höll om honom och sjöng ”nu i ro”. Då somnade han på bara några minuter.

Så jag tänkte att jag skulle tanka lite kärlek nu på morgonen. För idag ska de ju till Kim och jag ser dem inte förens på onsdag. Men tji fick jag.

Min medicin jag äter har bieffekten trötthet, vilket så klart är underbart för mig med mina sovproblem. Men igår glömde jag bort att ta dem vid den vanliga tiden. Så tröttheten satt i alldeles för länge i morse. I vanliga fall vaknar jag av mig själv runt sju. Då finns det gott om tid till mysmorgon.

Inte idag. Trollen väckte inte mig, och jag vaknade kvart över nio, en kvart innan trollen skulle vara på dagis. Som tur var hade Rasmus fixat frukost åt dem. Men tycker ändå han borde ha väckt mig. Jag vet att han lät mig sova för att vara snäll, men just den här gången blev det fel.

Så stress, stress för att få småtrollen klara till dagis. Inte en chans till något morgongos. Och när jag stressar så blir jag grinig och otålig. Ungarna skötte sig exemplariskt med påklädning och allt. Men ändå var det en stressad mamma som lämnade trollen på dagis.

Och nu får jag inte träffa dem förens på onsdag. Så nu sitter jag här och känner mig som världens sämsta mamma, trots att jag vet att sånt här händer alla.

02 november 2008

Sängproblem

Posted in Barnen den 10:11 av lilithsblogg


Till slut kom jag på varför Leo vaknade varje natt. Han är väldigt vild när han sover, rullar hit och dit och behöver mycket yta att sova på. Det finns inte så mycket extrayta i en spjälsäng kan jag tala om. Så igår tog jag helt enkelt bort spjälsängen. Problemet nu är bara att han har två, tjocka spjälsängsmadrasser bredvid varandra att sova på. Det ser ut som på en flyktingförläggning med madrasser direkt på golvet. Så nu är jag verkligen i akut behov av en växasäng, eftersom en normallång säng till inte får plats där inne. Dock så kostar en begagnad mellan 500-800kr, vilket inte ingår i min budget. Så hur det ska lösas, det ver jag inte.

17 oktober 2008

Snorigt

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Mental status den 10:47 av lilithsblogg

Leo blir sjuk när som helst. Han hostar och näsan rinner. Jag tänkte hålla honom hemma från dagis idag, men det ville han inte. Dock hann vi bara halvvägs till dagis innan han ville sitta i vagnen resten av vägen. Det har nog aldrig hänt förut. Så jag sitter bara här och väntar på att dagis ska ringa om att han har fått feber.

Maja hostar och snorar också, men har ändå samma energi som hon brukar. Dock är hon lite gnälligare än vanligt, så febern slår nog till hos henne också så småningom.

Rasmus ringde precis. Han är hemma från skolan idag. Feber och förkyld. Han kommer senare idag, men visste inte riktig när.

Jag är lite småfebrig, ont i halsen och näsan rinner.

Så egentligen borde allt kännas usch och blä, men konstigt nog känns det riktigt bra. Jag sitter här med en mugg kaffe. Jag fryser och snörvlar, det gör ont i hela kroppen och jag har ett hem som ska fredagsstädas, som jag inte förstår hur jag ska orka med. Och ändå så sitter jag bara och ler lite för mig själv. Jag förstår mig inte på mig själv, men njuter av att att det känns bra.

15 oktober 2008

The day from hell

Posted in Barnen, Familjen, Gnäll, Mental status den 11:12 av lilithsblogg

Igår var en riktig skitdag.

Först pausade jag en vänskap som varat i över 25 år. Jag kan inte sitta och titta på när hon förstör sitt liv, och låter alkoholen fatta alla beslut åt henne. Det går tyvärr inte. Jag är trött på fyllesamtal mitt i natten där hon beklagar sig över hur hennes liv är och att ingen förstår henne. Jag är trött på att bara sitta bredvid och titta på hur hela hennes liv rinner henne ur händerna.

På eftermiddagen ringde mina troll på väg hem från dagis. Eller ja, de ringde inte själva, deras pappa hjälpte dem. Leo var glad som alltid. Maja däremot var trött och ledsen och grät och ville komma hem. Det gör ont i hela kroppen att behöva säga nej, och vi träffas ju i morgon. Hon är precis likadan här nån dag eller två innan det är dags att åka till Kim. Hon vill till pappa då på en gång och är ledsen. Och man känner sig så hjälplös.

På kvällen ringde pappa. Samtalet började bra. Han bad mig att ta fram instruktionsboken till tvättmaskinen så att han kunde hämta den idag innan han skulle åka och få tillbaka pengarna för tvättmaskinen. So far so good. Jag plockade fram den på en gång medans vi pratade. Sen kom det, han började skälla ut mig. Jag ställde till en massa problem för honom med hela det här, nu måste han åka både hit och dit för att ordna allt och han hade minsann utvecklingssamtal med min lillasyster också som han skulle hinna med och hur skulle han hinna allt och förstod jag vad jag ställde till med? Hallå, det var du som ringde mig och sa att du hade begärt pengarna tillbaka för tvättmaskinen. Hur är det då jag som ställer till det?

Där brast det, jag la bara på luren. Han ringde hela kvällen igår, och har ringt idag och jag har vägrat att svara. Jag orkar inte bråka. Jag klarar för tillfället knappt av att hålla näsan ovanför ytan. Jag orkar inte lyssna på hur mycket jag ställer till det. Det har jag hört i ett antal år redan så jag är väldigt medveten om det.

Sen tillbringade jag resten av kvällen invirad i en filt i soffan, gråtandes. Det blev bara för mycket. Men idag är det en ny dag. Idag kommer mina småtroll hem. Och oj vad vi ska kramas och mysa och njuta av varandra. Tills i eftermiddag, när pappa kommer för att hämta instruktionsboken. Jag får ångest bara jag tänker på det. För jag vet att han inte kommer att hålla igen, trots att trollen är här. Och jag vet att jag kommer att bryta ihop, och jag vill INTE göra det när trollen är här och ser allt. Snälla nån, ta mig bort härifrån.

14 oktober 2008

Murphys lag

Posted in Allmänt Babbel, Barnen, Familjen, Gnäll den 10:37 av lilithsblogg

Kära papsen ringde mig igår och sa att han begärt pengarna tillbaka för maskinen. Hurra!! Jag blev så glad att han faktiskt tog sig tid att tänka efter och ändra sig. Vi är inte så bra på det papsen och jag nämligen. Vi är ruskigt envisa båda två. Men att han ändrade sig betyder mycket för mig. Det känns som att det jag säger faktiskt betyder något för honom då.

Så idag ringde jag elgiganten för att höra vad min lilla tvättmaskin kostar om man köper den i butik. Och jag hade sån tur för den är på extraerbjudande fram tills på söndag, så den kostar bara 2780kr. Då behöver jag bara 300kr ur egen ficka så kan jag köpa den i helgen. Om inte alla är slutsålda på söndag. Man kan lägga undan en om man åker dit och lägger en handpenning dock. Då är jag garanterad min tvättmaskin.

Men här kommer det lilla problemet in. Jag har 500kr kvar på kontot som ska täcka matkostnader fram tills på måndag. Så det finns inga extra 300kr att ta av. Så om jag inte har lyckats att skita pengar fram tills i helgen så kommer jag att få betala 34000kr istället, när jag väl har pengar. Och då måste jag ta av pengarna som skulle gått till ungarnas halloweenkläder. De ska fira halloween på dagis, och Maja ville vara vampyr, och Leo ett skelett. Så jag räknade på månadens inkomst och såg att det skulle inte vara några problem att köpa det de ville ha.

Dagens I-landsproblem jag vet. Men det här gör mig otroligt stressad. För vi behöver verkligen en tvättmaskin. Jag har tvättid ikväll. Sen får jag tvätta för hand för det är lång tid kvar tills nästa lediga tvättid. Men jag vill ju inte heller svika mina barn. Det ger dem så otroligt stor glädje att få klä ut sig och fira halloween. En sån liten sak för mig, men så stor för dem. Så det är väl bara att köpa gummihandskar och tvätta för hand, och nästa vecka köpa tvättmaskinen till fullt pris istället och be till gubben uppe bland molnen att Kim ska gå med på att hjälpa till med halloweenkläder åt småtrollen.

Nu ska jag gå och terapistäda igen. (Jag terapistädar alltid när jag blir uppstressad av saker. Det kan vara skåpsluckorna som får sig en omgång, sorterar om i garderoberna för att göra mer plats osv osv.)

07 oktober 2008

Konstig

Posted in Barnen, Mental status den 12:52 av lilithsblogg


Just för tillfället är jag konstig, mycket konstig. Jag borde vara slut, men jag har en energi som aldrig tar slut, det känns som om jag ska explodera. Så fort jag är stilla så börjar händerna skaka av rastlöshet. Jag tror kroppen har tagit över och gett huvudet semester för att jag inte ska krascha. För nu är det för mycket, det vet jag, även om det för tillfället inte känns som det.

Först har vi det här med Maja. Hur allting är, och bara blir värre. Två dagar i rad blödde hon näsblod utan anledning. Jag vet att hon inte slog i, för andra gången det hände satt hon i mitt knä när det började rinna. Tur att vi ska till läkaren i morgon. Men det är bara början, fortsättningen blir värre. Nämligen att få Kim att frivilligt gå med på att bara ha henne på helgerna. Vilket han inte kommer att göra, så att vi får ta det hela en tur genom kommunen. Innan hon går in i väggen helt.

Sen har vi det här med Leo. Hans mammighet blir bara värre. Han vaknar några timmar efter att jag nattat honom och bara gråter och är kallsvettig. Det är inte den sortens gråt för att han inte får som han vill, nämligen att sova hos mamma. Utan den sortens gråt som barn gråter när det är riktigt hemskt, den där hulkande. Han är otröstlig. Det enda som funkar är att få vara nära mamma, helst med handen under min tröja så att vi har kontakt hud mot hud. Är klockan fortfarande tidigt på kvällen så funkar det att han somnar om i mitt knä medans jag drar handen genom hans hår och vyssjar lugnande. Och när jag ska gå och lägga mig så tar jag med honom in till mig. För det är helt omöjligt att få honom att sova en natt i sin säng. Då vaknar han en gång i halvtimman, gråter på det där hulkande sättet och gnyr efter mamma, helt kallsvettig. Så håller han på tills på morgonen om han inte får sova hos mig. Så för att han inte ska bli lika slut som sin syster så får han sova inne hos mig.

Och nu har jag setat still alldeles för länge, händerna skakar efter något att sysselsätta sig med. Allt som ska göras här hemma är redan gjort för länge sen, och trollen ska inte hämtas från dagis förens om två timmar. Undrar om skåpluckorna behöver skuras?

Nästa sida