29 november 2007

Tisdag 27/11 -07

Posted in Allmänt Babbel, Vardagligt den 14:00 av lilithsblogg

Idag har varit en lång dag. Alarmet på mobilen ringde redan klockan 08:30. Jag hade tänkt att jag i lugn och ro skulle hinna få i mig mitt morgonkaffe innan jag skulle ner på stan.

En halvtimma senare väckte K mig. Stressa i mig kaffet, snabbt på med första bästa klädesplagg som hittades och hann inte ens sminka mig.

Åkte bussen ner på stan med K och lillklutt. Självklart blev bussen stående i en evighet för att nån hade problem med busskortet. Kommer ner på stan försenad och stressar snabbt iväg till Medborgarkontoret. Hittar alla hissar förutom just den jag ska åka med. Hittar till slut rätt hiss och är en kvart sen.

Får komma in på min handläggares kontor och vi går igenom alla papper. Allt är bra, och som det ser ut nu så kommer jag att få ca 3800 kr eftersom varken underhåll eller bostadsbidrag har kommit igång.

Jag kände mig så lättat när jag gick därifrån. Äntligen är både boendet och ekonomin klar. Nu är det inget mer att oroa sig över.

Trodde jag i alla fall. När jag mötte upp med K och lillklutt på stan fick jag en sån stor chock. K var nere för att säga upp kontraktet på den här lägenheten så att kommunen kan ta över det åt mig eftersom att jag har skulder och inte får ta över kontraktet själv förens jag har visat att jag kan betala hyran i tid och såna saker. Då är det ingen på hyresföretaget som hört talas om att jag ska ta över kontraktet. Alltså kunde K inte säga upp lägenheten eftersomm det då fanns enn risk att någon annan kunde ta den och då har jag och ungarna ingenstans att bo.

K, jag och lillklutt gick runt på stan ett tag, och jag kunde äntligen köpa mig ett par vantar. K tittade på lite nya saker till sin nya lägenhet. När lillklutt började att bli hungrig så käkade vi hamburgare, och sen åkte vi hem.

När vi kom hem blev det jordens cirkus här hemma. Jag hade jordens ångest, och det tog timmar att få tag på min handläggare på kommunen för att lösa det här med lägenheten.

När jag väl fick tag på henne så var hon tvungen att prata med sin kollega för att försöka reda ut allt. Hon ringde upp mig igen strax efter och sa att hon pratat med sin kollega, och att den kollegan fått ett godkännande på att ta över lägenheten från bostadsföretaget. Så att i morgon är förhoppningsvis allt löst.

Jag var helt slut av all stress och ångest så jag bäddade ner mig i soffan framför tvn en timma.

Kvällen har varit lugnt. Jag bara bara setat och tittat på tv och broderat.

Jag skulle egentligen sovit nu, eller åtminstonde legat i sängen. Men lillklutt har hög feber. Jag kan inte gå och lägga mig då, även fast att jag vet att han har det bra i Ks famn.

Så nu ska jag ta ett par bloss och sen ska jag lösa av K en stund och mysa ner mig i soffan framför tvn med min febervarma och kramsugna lillkille.

22 november 2007

Lördag 10/11 -07

Posted in Funderingar, K, T den 14:16 av lilithsblogg

För varje dag som går så känner jag mig starkare. För varje dag som går så är det en dag mindre kvar till K flyttar. Och jag kan knappt stå ut för jag vill ha det gjort NU!

Och på torsdag är det möte med kommunen om lägenheten, för jag klarar verkligen inte av en flytt. Det skulle knäcka mig. Hemmet är min trygga plats där jag hämtar kraft för att orka med allt just nu och inte bryta ihop.

Det enda jag har hört från T var ett sms i veckan, som var tomt. Min telefon gör så ibland. Jag svarade till honom att det var tomt, men har inte hört något från honom sen dess. Så jag raderade hans nummer. Jag orkar inte med sånt just nu. Försöker man spela spel med mig så förlorar man automatiskt. Jag får väl se om jag hör nånting från honom igen eller inte.

Och i morgon ska jag på Winnerbäck, och jag som inte ens hunnit höra nya skivan än. Den får gå på repeat hela kvällen.

01 november 2007

Tisdag 30/10 -07

Posted in Allmänt Babbel, K, T den 15:29 av lilithsblogg

Nu är det äntligen klart. Den 1 December flyttar K. Jag kan knappt hålla inne glädjeskutten. Men samtidigt så känner jag en oro. Kommer jag att klara att ta allt själv? Men jag tror att så fort han försvinner så kommer orken, tålamodet och livslusten tillbaka.

Skickade ett sms till T idag på eftermiddagen, men har inte hört nånting av honom. Det lär nog inte bli något där. Synd, för att han verkar vara så underbar. Men det är bara att resa sig upp igen och gå vidare.

Men vad är det med mig som gör att alla killar jag möter ger mig tron på att det är den stora kärleken? Jag antar att det är för att jag vill ha någon att dela mitt liv med. Jag vill ha någon att tycka om och som tycker om mig. Jag vill känna mig älskad. Vill inte alla det? Har jag tur så hör jag av T någon annan dag.

Men jag får inget grepp om honom. Ena dagen skickar han massor med sms. Igår fick jag hans msn och idag så hör jag inget av honom alls. ja ja, det blir säkert bra.

Nu är det dags för sängen.