30 april 2006

Valborg

Posted in Uncategorized den 21:38 av lilithsblogg

Av en slump så bor jag i samma bostadsområde som när jag var liten. Vi bodde här tills jag skulle fylla 7 år. Sen när jag träffade sambon så förälskade han sig i det här området, så här är vi nu. Och det är inget tokigt område, inte alls. Det finns stora gröna ytor där barnen kan springa och leka, lekplatser överallt, och framför allt, inga bilar. Så här bor vi nu, och stortrivs. Med buss tar det 10 minuter in till centrum, och går man så tar det max 30 minuter.

När jag var liten var det världens spektakel här när det var valborg: en brasa som var flera meter hög, hästskokastning, försäljning av korv och sånt, fyrverkerier, kör som sjöng in våren osv osv. Snacka om att jag blev förvånad förra året när vi skulle fira valborg här. Brasan var inte ens en meter hög, för den hade dom inte börjat samla ihop förens kvällen innan. Korvförsäljning fanns visserligen, men inte som ”förr i tiden”. Fyrverkerierna var livsfarliga, dom åkte iväg åt alla håll och kanter, förutom rakt upp i luften. Dom åkte åt höger, vänster och rakt fram, rakt in bland alla som stod där.

All heder åt Hyresgästföreningen som fixade det, nu när kommunen slutat med det. Vilket jag inte kan förstå, så stort bostadsområde som det här är. Men, jag är av åsikten att ska man göra något, så ska man göra det ordentligt.

I år verkar det inte bli någon eld alls här, så vi får så vackert ge oss iväg till Vilsta och titta. Jag som egentligen inte får gå utanför dörren, jag hade varit så supernöjd om det varit här, för fotbollsplanen ligger ju bara 100 meter härifrån. Sambon föreslog att jag skulle stanna hemma och ta det lugnt, så kunde han och skruttan gå och fira. Pffft, var min kommentar. Jag vill ju också följa med. Nu har jag setat hemma i soffan i en vecka, och det börjar bli rätt tråkigt.

Så ikväll ska det firas valborg, trots att priset för mig blir högt.

Annonser

27 april 2006

Shopping

Posted in Uncategorized den 12:19 av lilithsblogg

Jag har fått husarrest av min barnmorska. Liten vill ute tidigare än vad h*n ska, så jag får inte göra någonting, bara sitta eller ligga. Så sambon är hemma från jobbet för att ta hand om allting.

Trots förbudet var jag ändå tvungen att åka ner på stan igår, skruttan behövde ju nya skor. Och alla ni som vet något om min sambo vet att det går inte att skicka ner honom på stan själv. Så det var bara att bita ihop och bege sig ner, familjen i samlad tropp.

Strumpor och skor hittades rätt fort, och både föräldrar och liten skrutta var nöjd med inköpet. Skruttan skulle ha på sig nya skorna på en gång, och satt sen och beundrade dom i 30 minuter i vagnen.

Sen skulle vi till leksaksaffären för att se om de hade några stolar till skruttan hon kunde ha ute på ballkongen. Sambon hatar att gå i leksaksaffärer så han sprang iväg till spelaffären under tiden. Gick förbi Lindex på vägen och såg att dom hade rea på barnkläder, det går ju bara inte att låta bli. Skruttan och jag gick in och skulle bara titta lite. Det var då jag insåg att jag har skapat ett shoppingmonster. Trots att hon är bara två år är hon väldigt bestämd om vad hon kan tänkas sätta på sig och inte. Jag visade upp ett par söta rosa byxor, och hennes kommentar var ”tänker inte sätta på mig, tycker dom fula”. Jaha ja. Men vi lyckades enas, så det blev två par nya tygbyxor, en topp och ett par bedårande söta jeans med blommor på och rosa skärp. Precis när vi står och ska betala kom sambon. Oj då, det var ju inte meningen att han skulle se att vi shoppade mer än vi kommit överens om. Jag tänkte ju smyga ner den påsen i skopåsen.
Det finns inte en chans att han senare hade sett att kläderna var nya, när de väl låg i hennes byrå. Men efter lite smörande så var det inga problem.

Sen blev det lunch, på McDonalds. Himlen för en liten hungrig tvååring och hennes höggravida mamma. (Bara 11 dagar kvar.) Efter det springa runt för att hitta en bra bok till den höggravida, men de flesta affärer hade precis stängt, så det blev inget.

Tröstade mig med ett besök på ”Din present” vilket är en helt underbar liten affär, som har allt vad ljus och doftoljor osv heter. Där kan jag tillbringa timmar. Köpte ett rött ljus som var format som ett hjärta, och ett doftljus som doftade lavendel. Ljuvligt. Sen bar det äntligen av hemåt, efter att två gigantiska chokladmuffins inhandlats på ”Chokladriket”.

Men, självklart, när vi klev av bussen så kom ju skruttan på att vi lovat henne att hon skulle få inviga nya vårskorna, och få leka i sandlådan ett tag. Så det var bara att strunta i att klockan var långt efter kvällsdags, och att hon egentligen borde sitta i badet vid den här tiden. Har man lovat så har man. Så lite leka ute, sen in och äta chokladmuffins, och sedan äntligen det efterlängtade badet. Efter det välling och i säng, och skruttan somnade på en gång nästan. Resten av kvällen tillbringades i soffan, noga övervakad av sambon så jag inte rörde mig mer än nödvändigt, och med återkommande värkar.

25 april 2006

Ekonomi

Posted in Uncategorized den 12:36 av lilithsblogg

Pengar är en lustig sak när man tänker efter. Fast här i våran familj har det inte alltid varit så lustigt med pengar inte. Under en lång tid har vi levt 4 personer på en inkomst, och det är mindre kul. Att varje månad behöva sitta och välja ut vilka räkningar som ska betalas, och vilka som kan vänta tills det kommer en påminelse. Och att varje lördag när det är dags för lördagsgodis höra hur plånboken riktigt skriker över en ”onödig” utgift. För att inte tala om hur det var i slutet av varje månad, ca 1vecka innan barnbidraget skulle komma. Rafsa runt i jackfickor och väskor för att kanske hitta några kronor så att vi hade mjölk. Urk, bara tanken av det får mig att rysa.

Därför har det varit så skönt den här månaden, nu när föräldrapenningen har kommit igång. Vi har haft frysen full med mat, barnen har kunnat få både lördagsgodis och veckopeng utan att det har märkts nämnvärt i kassan. Och i morgon ska jag och skruttan åka ner på stan efter att hon sovit middag och köpa nya skor till henne (det börjar bli för varmt med vinterkängorna). Ni kan aldrig förstå vilken lyx det är. Att bara kunna åka ner på stan och köpa ett par skor utan att ha haft ångest i en vecka innan, och veta att bara för att man köper ett par skor så är det en räkning till som inte kommer att bli betald. Nu kan vi faktiskt göra både och.

Det är därför jag inte förstår alla dessa människor vars värld går under om de inte har den senaste mobiltelefonen, de dyraste jeansen osv osv. Har ni mat i magen och tak över huvudet så ska ni vara väldigt tacksamma.

24 april 2006

Mobiler

Posted in Uncategorized den 13:43 av lilithsblogg

Lillebror fyllde 15 år och det var kalas. Det enda han önskade sig var pengar, så att han kan köpa sig en ny mobil. Hans gamla gav upp och dog för någon vecka sen, och går inte att laga. Vilket innebär att för honom så har jorden hunnit gå under 100 gånger per dag, för tänk på alla spännande samtal han har hunnit missa.

Men då undrade jag lite försynt att eftersom han ändå bara sitter hemma framför datorn de timmar han inte är i skolan, så kan väl folk lika gärna ringa honom på hemtelefonen som på mobilen. Vilket resulterade i en suck, och att han muttrande gick in på sitt rum och smällde igen dörren.

Varför är det så viktigt med en mobil?? Visst, jag har också en, och det är himla praktisk att ha, men inte skulle min värld gå under om min gick sönder. Det har jag praktisk erfarenhet av. För ett år sen ungefär skulle jag och sonen gå till ICA och handla, och hade väl kommit ungefär halvvägs. Då kom det ett ösregn utan dess like. Och jag menar verkligen ösregn. Det tog oss ungefär 30 sekunder att ta oss in i en port, men det spelade ingen roll, vi var redan dyngsura. Blöta in på bara underkläderna. Och min mobil hade lagt av, pga allt vatten som kommit in i den. Den var stendöd. Och då talar vi om mobilen som överlevt att bli tappad i badkaret, slängd i backen och en massa annat. Och lever man i en familj på 4, med bara en inkomst, så går pengarna i första hand inte till en ny mobil, utan mer till att betala hyran och se till att det finns mat hemma för en hel månad.

Så småningom fick jag tillbaka min gamla mobil av mamma, som hon hade fått av mig, för hon var så trött på att aldrig kunna få tag på mig. Men jag, jag klarade mig utmärkt utan mobil.

Men inte lillebror inte, trots att han alltid är hemma och går att nå på hemtelefonen. Nu hade han sån tur att han fick så mycket pengar så det räcker till både en ny mobil, och det nya spelet han ville ha till datorn, så det ska införskaffas i morgon. Men då uppstår en ny fråga: om han nu köper det nya dataspelet han vill ha, så kommer han ju att tillbringa ännu mer tid framför datorn om det är möjligt. Varför kan då inte folk ringa honom på hemtelefonen??

22 april 2006

Lugna dagar

Posted in Uncategorized den 19:14 av lilithsblogg

Trots en hel del sömnproblem den senaste tiden så sov jag rätt gott när vi väl kom i säng. Dottern vaknade och hade drömt mardröm och ville sova inne hos mamma och pappa. Jag suckade bara, jag sover inte så bra när hon sover hos oss. Visst är det jättehärligt att ha en liten go, mjuk kropp bredvid sig i sängen, men lilla damen sover gärna på tvären. Och är man höggravid så har man problem att sova ändå, utan en tvåårings små fötter som sparkar en i ryggen och på alla andra ställen de kommer åt. Men konstigt nog så låg hon still hela natten, vilket innebar att jag sov helt underbart. Vaknade på morgonen och tittade bredvid mig, dottern och sambon sov fortfarande.

Jag gick upp och kissade (bebis tryckte mot blåsan) och gick in för att lägga mig igen. Om dottern fortfarande sover så kan ju klockan inte vara så mycket tänkte jag, hon vaknar senast åtta på morgonen. Jag blev mäkta förvånad när jag kastade en blick på klockan och hon var nästan 10. Så länge har hon inte sovit på evigheter. Hon vaknade strax efter att jag krupit ner under täcket, men sambon gick upp med henne så jag sov med gott samvete vidare tills klockan var 11:30.

Tog det lugnt och vaknade till liv, sen klädde jag på mig och följde med dottern och sambon ut i det underbara vädret. Sandlådan lockade dottern, som blir galen om hon inte får komma ut någon timma per dag och rasa av sig. Efter sandlådan tog vi en promenad till ICA, och bara njöt av det soliga vädret. Gick i långsam takt och lät dottern springa runt som hon ville på alla gräsmattor.

Märkte när vi kom hem att det trots allt blivit lite för mycket för mig, har ju problem med mitt HB som är farligt lågt, och gör att jag blir supertrött bara av att skala potatis. Så sambon skickade mig i säng, där jag la mig till rätta med min bok. Det blev inte många sidor lästa innan ögonen åkte igen och jag sov så supersött.

Sambon väckte mig när potatisen var klar, då var det dags för mig att göra potatismos. Min sambo är en gud i köket, men potatismos klarar han inte av, det får jag göra. Efter maten satte jag mig och pratade med kära mor i telefon medans sambon och barnen gick iväg för att köpa lördagsgodis. När det var uppätet så blev den lilla satt i badet. Efter det var det dags för välling och sova. Sambon nattade dottern och jag nattade sonen.

Det är såna här dagar jag älskar, och som gör mig lycklig. När man bara tar det lugnt och tar dagen som den kommer. När det är strålande solsken ute och man kan sitta i sandlådan med bara en tjock tröja och inte behöver jacka. Att promenera till affären och se dottern överlycklig över att snön äntligen är borta och man kan springa i gräset som man vill, och titta på blommorna tillsammans med mamma.

Så nu är sambon inne och nattar dottern. Sonen har redan somnat. När sambon kommer ut ska han, jag och min gigantiska godispåse ha en dejt till wrestlingen jag håller på att ta hem.

Hoppas att ni har haft en lika bra dag som jag har haft.

19 april 2006

Uj uj uj, jag måste erkänna att jag nästan glömt b…

Posted in Uncategorized den 08:20 av lilithsblogg

Uj uj uj, jag måste erkänna att jag nästan glömt bort att jag hade en blogg. Eller, det dåliga samvetet försökte förtränga det, men lyckades inte riktigt. Så nu är jag tillbaka, och ska försöka skärpa mig och skriva lite oftare.

Magen växer och mår bra, nu är det bara 19 dagar kvar innan vi bli föräldrar igen. Måndagen den 8 maj på morgonen kl 06:30 ska jag och sambon befinna oss på förlossningen för att bli inskrivna, och snittade. Urk, jag är livrädd. Sjukhus, sprutor och såna saker är inte riktigt min grej. Men det går ju inte att undvika så det är väl bara att lida. Man får ju något bra av det.

Dottern har hunnit bli stora fröken också, två år har hon fyllt. Hennes mamma grät i stort sett hela dagen hon fyllde, hon var ju så stor nu. Jag kan fortfarande fälla en tår eller två över det, men skyller på gravidhormoner. Det vet ju alla att gravida gråter eller är arga för allt.

Sluta röka försöker jag också göra, just nu har jag inte rökt på två dagar, det tycker jag är duktigt gjort av mig. Jag får hysteriska utbrott så gott som hela tiden, men det får familjen ta om dom nu promt vill ha mig rökfri.

Så där ja, det var en snabb uppdatering om mitt liv. Nu ska dottern och jag ta och dammsuga köket innan vi sätter oss och tittar på Shrek. Den går säkert 5 gånger om dagen här hemma, tack gode gud för DVD. Efter Shrek är det dags för lunch, och sen sova middag tillsammans med dottern. Tack gode gud för att små barn sover middag, så att deras hypergravida mammor kan göra det samma