Lite ditten och lite datten
Vet att det har varit glest med inlägg, men jag har haft fullt upp med att designa den nya bloggen och flytta över inlägg. Snart kommer nya adressen, är bara lite kvar att pilla med.
Så vad har hänt sen sist? Vi kan väl börja med tandläkaren. En snabb undersökning med bara spegeln visar att det är troligtvis visdomstanden som bråkar, med tanke på att jag bitit av en del. Så Citodon utskrivet om gud vad skönt det var. Ibumetin hjälper ju inte så där jättebra.
Efter tandläkaren tog jag en kaffe hos mamma som är sjukskriven pga axeln. Så kan det gå när man har firmafest
. Vi snackade lite skit och bytte lite tabletter. Hon hade fått diklofenak, eller vad den heter, mot värken. Tyvärr kan hon inte äta dem eftersom hon blir dålig av dem och får i stort sett alla vanliga biverkningar man kan få. Så hon fick citodon av mig och jag fick diklofenak av henne. Gammal hederlig byteshandel.
Efter mamma var det en promenad till praktiken som gällde. Det tog ungefär en halvtimma och jag kan konstatera samma sak åter igen. Jag verkligen avskyr att promenera. Det är bland det mest tråkiga som finns.
Väl framme på praktiken fick jag en underbar nyhet: Jag får fortsätta!! De trivs så bra med mig att de ville ha mig kvar. Gud vad glad jag blev. Jag hade fasat för att börja på Vilsta sporthotell där jag bland annat skulle få hjälpa till i köket.
Eeeh, vänta nu. Är inte arbetsrehabilitering något man ska göra inom de områden man kan tänka sig att jobba inom? Jag kommer aldrig någonsin att p något sätt jobba med kök och matlagning. Aldrig.
Men de goda nyheterna blev flera. När min handläggare på Tunaprojektet var på besök för att se hur det gått under prövotiden så sa han att fortsätter jag som jag gjort så är det stor chans att jag får jobb där efter praktiken.
Sen har det varit en del människor, ingen nämnd och ingen glömd, som gnällt på att man kan väl inte jobba i videobutik? Vad är det för framtid? Men det orkar jag inte bry mig om. Jag jobbar hellre på ett ställe där jag trivs med medelmåttig lön, än ett jobb som är bra betalt där jag vantrivs. Och någon måste ju jobba i videobutik också, hur ska ni annars kunna hyra film, köpa glass och godis och sola?
Im going places
Varför göra det svårt för sig när man kan göra det enkelt. Jag har hittat massor med fina designs, till blogger, så snart flyttar jag över dit. Var ju på väg dit förut, men var inte riktigt nöjd med designen men fick inte till det. Men nu, nu finns det massor av fint att välja bland. Finns det några bloggerbloggare här kan jag varmt rekomendera Templates där finns 100tals fina designs.
Så nu ska jag göra som alltid, maniskt fixa med det här tills det är klart och sen skickar jag ett flyttkort, så kan vi ha inflyttningsfest tillsammans.
05.05.09
Ett steg på vägen.
Ok, bloggdesign löst, hittade nämligen en väldigt bra guide på hur man gör. Det verkar i alla fall lätt när man läser den.
Då är det enda som kvarstår en plats att slänga upp bloggen på. Någon som vet något bra, och billigt, webhotell som klarar av alla data som blir av flera års bloggande med bilder, text och gud vet vad. Lämna gärna en länk bland kommentarerna i så fall.
Men wtf
Haha så sitter jag här och skriver om hur allt flyter på och bla bla bla. Klart karma ska komma och trycka upp det i ansiktet på mig. Såg precis att jag fått 3100kr för mycket. Whee tänker en del. Det tänker inte jag, för det betyder att jag får 3100kr mindre nästa månad. Ok det jämnar ut sig i längden, men sånt här stör mig. Nu måste jag flytta över 3100kr från ena kontot till andra så att jag inte råkar handla upp pengarna den här månaden. För då blir det ingen mat nästa månad.
Hur trög får min handläggare vara? Jag upprepade flera gånger att det var underhåll vid växelvis boende som inte kommit igång än. Jag sa det säkert fem gånger för att vara säker på att hon förstod. Ändå tolkar hon det som att jag inte fått något bostadsbidrag. Suck.
I morgon fattas beslutet om min sjukskrivning så på torsdag ska jag ringa försäkringskassan och se hur det blev. Och blev den godkänd så ska jag kolla när första utbetalningsdatum blir. Så kanske jag slipper idiotiska handläggare i framtiden. För med en långtidssjukskrivning så rullar pengarna in på fasta datum, en fast summa för varje dag. Då slipper det bli såna här problem.
05.04.09
Dag 1
Aj aj inte så bra:
- Kunde inte motstå ett paket cigg nere på stan.
- Ungarna har massor med lördagsgodis kvar. Eller ja, sanningen är att de hade.
Bra Lilith bra:
- Rask joggingtur till dagis för att hinna med Maja när hon körde full fart på cykeln.
- Promenad från praktiken ner på stan istället för att ta bussen.
- Rask joggingtur hem från dagis för att hinna med Maja när hon körde full fart på cykeln.
Totalt:
Mer aj aj än bra.
Dag 1
Första dagen på nya livet. Det suger rejält. Jag börjar med att försova mig. Och jo, det har säkert med nya livet att göra. Istället för att glida upp klockan sju som alltid så sover jag till strax innan åtta och vaknar och känner mig stressad innan jag ens kommit ur sängen.
Studsar upp ur sängen och fixar kaffe. Rasmus har varit snäll och gett småtrollen frukost, müsli och mjölk. Maja har underlägg, inte Leo. Det är mjölk och müsli över hela köksbordet. Går till spisen och för att röka morgonciggen under fläkten. Det finns inga morgoncigg, nya livet börjar ju idag.
Om 30 minuter ska vi ut genom dörren och gå till dagis. Leo sitter fortfarande och äter frukost, sen lär det ta sin lilla tid att sanera köket efter honom. Det kändes lite overkill att lägga fram ett underlägg när han redan grisat ner. Jag hatar nya livet.
05.03.09
Jag har åter igen insett det jag insåg för flera år sen egentligen. För att få bloggen att se ut som jag vill får jag koda själv på egen domän. Så jag tänkte vara smart och hämta hem wordpressprogrammet och fixa och trixa där. Jag har ju redan koderna typ. Men eftersom det var hundra år sen jag kodade själv, och då gjorde mina hemsidor i anteckningar och netscape så har ju en del ändrats sen dess.
Jag trodde att om jag packade upp wordpress så skulle det finnas någon form av startaicon. Men se det fanns det inte. Hundratals filer och fan och hans mormor, men hur gör man då? Får man koda själv i anteckningar? Det är ju iofs inga problem eftersom jag har designkoden sparad. Men hur ser man sen hur det ser ut? Hur gör man lixom? Och vart ska man ha sin domän? Det ska ju klara av wordpress men samtidigt inte kosta en förmögenhet eftersom jag är en fattig en. Bloggbimbo söker svar.
Bloggdesign sökes.
Nu är jag deprimerad. Jag hittade en sån snygg bloggdesign som jag bara kände på en gång att yes!! Den här måste jag bara ha. Så jag laddade hem den och började pilla i CSS. Sen skulle jag förhandsgranska. Och upptäckte att jag måste betala för att få ändra där. Fan heller. Där krossades mitt hjärta i tusen bitar. Så jag tänkte som så att nån snäll själ kanske kan förbarma sig över mig och göra en liknande design för blogger istället, för där kan man ändra bäst man vill. Designen hittar ni här.
Konstigt nog så är det så mycket svårare att blogga när man mår bra, allt flyter på och det värsta som kan hända är att nagellacket börjar att flaga efter bara någon dag när det på flaskan står att det ska hålla sju dagar.
Leo är lite tvärt om har jag kommit på. Vanliga ungar kastar i sig lunchen när de vet att det vankas godis efter. Inte Leo inte. Han kan utan problem ta upp till en timma på sig. Vilket gör att det tar evigheter innan jag kan sätta dem framför en film med det kvarvarande lördagsgodiset medans jag röjer i ordning köket.
Därför hann vi bara vara ute en halvtimma idag. En halvtimma full med bus i lekparken på gården bredvid våran. Vi har inte varit där förens igår, men den blev snabbt ungarnas favorit. Fast idag gick största tiden åt till att plocka maskrosor så att jag
kunde göra kransar. Och en bunt fick följa med hem också, och pryder nu stolt köksbordet. Det tog dem evigheter att plocka, för varje blomma skulle noggrant undersökas så att den var fin nog för mamma. Och mitt hjärta bultar varmt och starkt varje gång jag tittar ut i köket från datastolen och ser buketten de la ner så mycket möda på.
Och det här var nog utan tvekan det mest tråkiga inlägg jag skrivit någonsin. Jag älskar att må bra, jag älskar känslan av att vakna på morgonen och det känns helt ok, istället för att önska att man aldrig skulle vakna mer. Men det var fan så mycket lättare att skriva när jag mår pest.
Jaja, i morgon börjar nya livet. Slutrökt till att börja med. Behöver bra tips på vad man kan göra när man blir röksugen, för jag blir verkligen hemsk. Sen ska jag ju komma igång med träningen och sluta med allt gott och onyttigt, och istället köra på det som är gott och nyttigt. Jag börjar ångra att jag ens tänkte tanken på att ge mig in på det här.
Sen börjar jag tröttna rejält på att vara singel. Men vart fan träffar man folk? Det enda jag inte provat är nätdejting. Hmmm, kanske borde testa det enbart för att ha något att skriva om. För jag antar att det finns en hel del skumma typer där.
Nu ska jag njuta av att småtrollen sover, jag har en rykande mugg med kaffe här, Gossip Girl börjar precis och sen ska sonen och jag kolla på wwe superstars.
Åke tråk
Kalle har gnällt på att min blogg har blivit tråkig.
Jag vet, jag skriver inte så värst mycket, och när jag gör det blir det väldigt lite och inte så värst personligt. Jag lovar bot och bättring. Om inte annat får ni följa min väg från blobb till sexbomb. Eller nåt.. Fast idag har jag inte tid att vara djup och personlig. Jag och ungarna ska ut i sandlådan och när de har somnat ska jag äta så mycket onyttigt att en bulimiker skulle bli avundsjuk på hur mycket jag kan vräka i mig. För nu är det ju sista chansen. I morgon börjar det nya livet. Uj uj, vad har jag gett mig in på?
05.01.09
The blobb
Idag när jag skulle göra mig i ordning för praktiken så upptäckte jag att jag växt ur andra paret byxor på en månad. Hela dagen gick jag runt och kände mig som en knubbsäl.
Och eftersom att jag är tjej så är vikt självklart något som stör mig, oavsett om man väger för mycket eller för lite. Så ikväll satt jag och tyckte synd om mig själv. Sen tyckte jag ännu mera synd om mig själv när jag upptäckte att jag inte ens hade något godis hemma och trösta mig med.
Efter att jag slutat att vara emo och rota runt i köket efter något ätbart så slog jag mig själv hårt i huvudet. Sen när blev det en vana att trösta mig med godis? Jag har aldrig varit så förut. Det är bara att inse, det enda som gäller är träning, äter nyttigt gör jag redan. (Om man bortser från godis, kakor osv.) Och bort med ovan nämnda godis, kakor osv.
Så träningsdagar blir tisdag, torsdag och söndag. Vet inte varför jag valde just de dagarna, det lät bara så bra när jag rabblade ordningen högt för mig själv. Så det var bara att surfa ut på nätet och ladda ner de träningsvideos jag hade liggandes men tog bort för att få mer plats på hårddisken och som jag aldrig hade tränat till. Två olika yogavideos och sen ”girls och the playboy mansion workout”. Så har jag täckt upp både styrka, förbränning och smidighet.
Nu ska jag bara komma på hur jag ska kunna låta bli godiset när jag går och handlar. Men vänta nu här, om jag tränar regelbundet så ökar förbränningen, och ökar förbränningen så kan jag äta lite godis då och då. Nu ska jag bara lära mig att äta lite, och inte så jag mår illa. Hade jag inte tyckt att det var så äckligt att spy hade jag utan problem kunnat bli bulimiker, utan att skoja. Jag kan äta så mycket så att magen ser ut att vara i femte månaden (fast nu börjar det vara ett konstant tillstånd) och jag mår så illa att jag utan problem skulle kunna spy utan att ens stoppa fingrarna i halsen. Än så länge är det ren viljestyrka som gör att det inte kommer upp igen.
Så träning och äta nyttigt, låta bli godsakerna, och framför allt, mer vardagsmotion. Istället för att byta buss på stan på väg till praktiken så kan jag faktiskt gå, det kan inte ta mer än en kvart. Är ungarna inte hemma kan man även slänga in en kvällspromenad kanske.
Ja för fan, på tisdag så kör vi så det ryker!
04.30.09
Whe
Jag har världens bästa tandläkare, helt klart. Sista året så har en tand börjat göra ont som fan så det har varit smärtstillande dygnet runt. Så till slut tog jag tag i det och ringde. Utan problem skrev han en remiss tills specialisttandvården på sjukhuset, eftersom jag behöver sövas när det är nåt som behövs fixas.
Dock så är det ca 6 månaders väntetid på narkosen, vilket innebär att jag kommer att få fortsätta att gå på smärtstillande, och det är dyrt, flera 100 i månaden vilket jag egentligen inte har råd med. Jag får ju bara ersättning för de mediciner som är på recept.
Så jag ringde min tandläkare för att be om recept. Inte helt förvånande så ville han göra en undersökning för att se vilken sorts medicin som behövs. Jag förklarade att jag får bara ersättning för ett besök, vilket är det på specialisttandvården. Så jag får ett gratis besök hos honom. Och han har lovat att inte peta, bara titta. Jag älskar min tandläkare.
04.29.09
Inget gnäll här inte
Jag ska inte gnälla över något innan jag har försökt. Att jag aldrig lär mig. Praktiken är faktiskt helt ok. Jag går inte sysslolös, och det finns så mycket att lära. Och det är just det jag kommer att ta till mig, lärandet. För även om jag inte får vara kvar där så har jag ändå lärt mig mycket. Och de märker att jag vill lära mig, jag är den som jobbar hårdast, som alltid själv ser till att ha något att göra. Den andra tjejen som är där gör inget förens de säger till att det behövs göras. Och det i sin tur gör att de ber mig i stället, för att jag visar att jag vill och att jag försöker.
Så nästa gång ska jag inte gnälla förens jag har provat på det. Ska i alla fall försöka att inte göra det.
04.27.09
Kul kul
Om 40 minuter ska jag ge mig iväg till första dagen på praktiken. Fram tills i torsdags såg jag fram emot det. Sen får jag ett samtal på torsdag eftermiddag att de har anställt tre stycken, vilket gör att det kommer inte finnas så mycket för mig att göra, och jag kommer inte att få fortsätta efter prövotiden på två veckor. Man kan ju tycka att de borde ha haft någon aning om det när de sa att det var helt ok att jag skulle vara där.
Så jag fick välja själv om jag ville gå dit eller inte. Fast jag har inte så mycket val, jag måste gå. För om jag inte går, så får jag ingen ersättning för busskortet som jag skaffade samma dag som jag fick veta att jag fått en praktikplats. Och jag har INTE råd att kasta bort 600kr. Så det är bara att se glad ut och ge sig iväg till ett ställe där jag ska sitta av två timmar, och inte kommer att få fortsätta om två veckor.
03.31.09
Ett litet livstecken.
Det är lite mycket i livet som händer just nu som gör att det inte blir så mycket skrivet. En släkting som gått bort, kalas och presenter som ska ordnas, tunaprojektet börjar att komma igång och lite smått och gott. Men jag återkommer snart.
03.19.09
Gaaah
Nåt som har retat mig från början är att Obama hela tiden omnämns som den första svarta presidenten. Han är inte svart!! Han är mulatt!! En vit förälder, en svart. Han är lika mycket svart som vit. Omnämn honom gärna som den första presidenten av blandad härkomst, men fan inte som den första svarta presidenten för det är fel fel fel.
Jakten på I, del 3
Spänningen stiger här i vardagsrummet. Hittade hans bror på facebook så jag mailade honom och förklarade läget. Eller ja, utelämnade hela grejen med mitt livs stora kärlek och skrev bara att jag varit kompis till I i 15 år men att vi tappat bort varandra och jag gärna skulle vilja ha kontakt med honom igen.
Så vi får väl se hur det går. Nackdelen är att hans bror är totalt störd. Och inte på det där charmiga sättet som jag är. Utan verkligen allvarligt störd, på ett lite halvläskigt sätt. Men hey, alla sätt som kan leda mig till I är bra sätt. Men om det här inte funkar vet jag fan inte vad jag ska göra.
Rätt men fel
Jo då, det var nog rätt nummer. Förutom att det är ett nummer som inte används längre. Och med tanke på att han är den enda i stan som heter just det namnet som numret stod på, så är jag helt säker på att det var han. Men fanskapet har hunnit byta nummer igen.
Omg omg omg
Jag tror att jag äntligen har hittat Han med stort H. Tror att jag äntligen lyckats lista ut hur jag får tag på honom. Och jag tror även att jag senast imorgon kommer att veta om det är han eller inte. Det här känns som att vänta på julafton.
03.18.09
*Dunkar huvudet i väggen*
Dagens mailkonversation på facebook:
Jag (efter att inte fått svar på nåt på två dagar): I can take a hint, not getting any answer from you here, txtmessages, msn or nothing. I get it and im gone. Bye
Robbi: don’t take no hints girl ……I really don’t know what to tell you i like talking to you and feel for you it’s just so hard knowing your way over there and i would die to meet you some day…..it’s confusing if you know what i mean
Jag (ännu mer frustrerad): But dont tell me one thing one day, and the next day act like you never said anything. You tell me you like to talk to me, but then you almost never do. You say my mails makes you feel good, but most of the time i dont even get an answer. You tell me to text you, but when i do you ignore me. And it hurts everytime. If you want me to stay away just say so and i will. And if you dont want me to stay away you have to act like it. Simple as that, and its up to you. But i cant do this anymore, not knowing from day to day how you are gonna act.
Robbi (försöker rädda med en snygg undanflykt): So Sorry girl i did leave my phone at home today to charge..and i really do like you and enjoy talking with you when i have the free time …but with me working alot right now and the time change it just a little harder ….but i always manage to make things work
Men åh din dumma fan. Det handlar inte om att du inte svarade på smset jag skickade idag. Det handlar om att du totalt ignorerar mig mellan varven för att det är jobbigt för dig att prata med mig när du har känslor för mig och vi bor så långt ifrån varandra. Och jag är trött på att bli ignorerad. Skaffa lite stake och bestäm dig. Antingen pratar du med mig dagligen som du säger att du vill göra. Eller så avbryter du kontakten mellan oss helst.
För jag kan inte göra det. Jag kan inte bryta. Jag har inte den styrkan just nu. Jag kan inte säga ett definitivt hej då. Jag känner för mycket för dig för att göra det, även om det vore för mitt eget bästa.
Tidsbrist my ass
Jag skiter fullständigt i att du har mycket att göra, det är bara en dålig ursäkt. Har du tid att ta en rökpause på jobbet en gång i timmen så har du tid att då samtidigt svara på sms. Och har du tid att sitta inloggad på facebook i evigheter så har du tid att svara på mail under tiden.
Så kom inte här och säg att du tycker så mycket om mig och att det gör dig så glad att jag hör av mig. Du försöker bara att spela spel, se hur långt du kan få mig att gå. Men guess what, you cant play a player. Game over boy.
I dont wanna dance
Och så var allt som det brukar vara. Vi pratar på hans vilkor. När han vill svara på mail så svarar han, annars inte, trots hans påståenden om att mina mail lyser upp hela hans dag. När han vill svara på sms så svarar han, annars inte, trots hans påståenden hela tiden att han blir sååå glad varje gång han får sms från mig. När han vill svara på msn så svarar han. annars inte, trots hans påståenden att det är så tomt på msn om det inte finns ett meddelande där från mig.
Den här dansen har jag dansat tidigare, och har ingen större lust att ta en svängom igen. Så jag stannar karusellen och kliver av, tackar för mig och går.
03.16.09
Utmanad
Jag blev utmanad av Frida om att skriva tio saker som jag ser fram emot. Det spelar ingen roll om de sakerna ligger nära i tiden eller långt bort. Så nu kör vi.
- Att det blir fredag så att trollen kommer hem
- Att få komma igång med DBT så mitt känslokaos kanske lugnar sig
- Att ekonomin stabiliserar sig igen
- Att få träffa mina underbara vänner
- Kryssningen den 23 april för att se Smokie, igen
- Att Malin ska ha en bebis i November, grattis gumman
- Att få åka på familjekollo i sommar igen, den här gången med alla tre trollen.
- Att uteserveringarna ska öppna så man kan sitta insvept i en filt och dricka gott och diskutera livet
- Att kanadensaren ska sluta jobbet och komma hem och prata med mig
- Att jag ska sluta vara en sån självplågare att jag inte längre längtar efter punkt nio
Alla ni som vill får gärna göra utmaningen och berättade det i kommentarena. Och tack till Frida som faktiskt gjorde att det känns lite bättre när man slutar att fokusera på allt som inte är som det ska vara, och istället får upp ögonen för hur mycket bra som väntar en
Saknad
Helt från ingenstans så kommer saknaden. Varje låt jag hör får mig att tänka på honom. Det enda jag vill är att bara prata med honom om ingenting. Se honom le. Låta honom berätta om sin dag, planerna inför helgen som kommer att innehålla jobb, sport och öl. Saknar leendet som jag får när han säger snälla saker om mig. Saknar honom, ”min” kanadensare.
Game over
Jag lägger ner allt med han den där. Jag orkar inte spela spel. Jag har växt ifrån sånt. Kan man inte vara rak och ärlig med vad man vill så kan man försöka spela hur mycket man vill, du förlorar ändå.
03.15.09
Miss you nights
For my hot canadian…
I’ve had many times
I can tell you
Times when innocence i’d trade for company
And children saw me crying
I thought i’d had my share of that
But these miss you nights
Are the longest
Midnight diamonds
Stud my heaven
Southward burning
Lie the jewels that eye my place
And the warm winds
That embrace me
Jst as surely kissed your face
Yeah these miss you nights
Are the longest
How i miss you
I’m not likely to tell
I’m a man and cold day light
Buys the pride i’d rather sell
All my secrets
Are wasted affair
You know them well
Thinking of my going
How to cut the thread
And leave it all behind
Looking windward for my compass
I take each day as it arrives
But these miss you nights
Are the longest
Lay down all thought of your surrender
It’s only me who’s killing time
Lay down all dreams and themes once remembered
It’s just the same
This miss you game
Yeah these miss you nights
Are the longest
03.14.09
I love my doctor
Igår var en bra dag, med undantag då av att trollen åkte till pappa för en vecka. Hade telefontid med min läkare, som gick oväntat bra. Äntligen har han tagit det här med ångest på allvar. Vi har ju inte riktigt varit överens om det. Han har tidigare ansett att visst kan man ha ångest, men ta sig utanför dörren kan man alltid ändå, det gäller bara att intala sig själv att man kan det. Så funkar det ju inte riktigt för mig. Vissa dagar klarar jag av att hantera ångesten och då är det inga problem att ta sig utanför dörren. Musik i öronen och ut, det funkar fint.
Andra dagar så låser sig hela kroppen. Då går det inte att ta klivet ut, oavsett hur mycket jag vill det. Har fått ställa in möten och läkarbesök osv just pga ångest.
Men nu har tydligen min läkare tänkt om, och insett att det faktiskt är ett stort problem för mig. Så han skrev ut en medicin som är lite annorlunda än de vanliga ångestdämpande jag äter. De äter jag ju bara vid behov, när jag har ångest. De här ska jag ta morgon och kväll så att de hela tiden är aktiva i kroppen och kan förhindra att jag får ångest, och när jag får det så dämpar de ångestattackerna.
Sen tog jag även upp det där med att jag vill boka tid för ett läkarbesök så att vi kan gå igenom vad min diagnos innebär. Jag fick ju inte veta någonting, utan det lilla jag vet har jag snappat upp från olika bloggar med folk som har samma diagnos som jag har.
Den sista och största saken var att jag sa att jag fått veta att det finns ett DBT-team här i stan, och jag vill gärna ha en remiss dit. Hade väntat mig att han skulle säga något om att han ville vänta med det tills alla utredningar är klara osv. Men icke, han sa på en gång att han tyckte att det var en väldigt bra idé och att han skulle skriva en remiss på en gång.
Nu vet ju jag inte så mycket om vad DBT innebär mer än att det är inriktat mot folk som har diagnosen Borderline. Så han förklarade lite, och nu vet jag vad jag kommer att syssla med de närmsta åren. Nu vet jag ju inte om det går till så här i alla städer eller bara här i Eskilstuna. Men tydligen är det en intensiv behandling flera gånger i veckan, som kan pågå i några år. Funkar finfint med mig.
Visst vill jag komma igång och jobba, men det får vänta. I längden tjänar jag på att köra det här i några år för att komma tillrätta med mig själv. Skulle jag strunta i det här och gå direkt på jobb, så är sannorlikheten att jag kommer att krascha rätt stor.
Så nu är det en väldigt nöjd Lilith för tillfället. Iofs, så som jag funkar så kan det hända att innan dagen är slut så har vi haft en nöjd Lilith, en deprimerad, en glad, en överlycklig, en sorgsen, en förbannad, en stressad osv osv.
Ångest
Just nu är det mycket ångest. Ångest över ekonomin den här månaden. 400kr mer i räkningar pga att min rabatt hos Bredbandsbolaget är slut, så nu betalar jag fullpris. Det hade iofs varit helt ok om det inte var så att mina inkomster kommer att minska med någon tusenlapp iom att småtrollen kommer att vara varannan vecka hos Kim. Så där försvinner underhållet på drygt 2000kr. Och sen sänks ju min norm hos försörjningsstöd. Och mitt i allt detta så ska jag ha råd att köpa presenter åt Skruttan som fyller nästa månad, baka och köpa tårta som går på någon hundring. Hur det här ska gå ihop är något min hjärna sysslar med dygnet runt för tillfället. Och då hamnar ångestfaktorn på en stark 12 på skalan 1-10. Bajs
03.10.09
Satans hantverkare igen
Fästena till elementet fixades fort och elementet hamnade på plats. Värmen kom på igen och alla element är varma. Förutom det i trollen rum som fortfarande är kallt. Ringde rörmokaren som kom och luftade elementet. Gav mig nån form av nyckel för att jag skulle kunna lufta elementen själv om det behövs. En timma senare var trollens element fortfarande kallt. Provade att lufta, men det var ingen luft i elementet utan det kom vatten på en gång. Ringde rörmokaren som föreslog att jag skulle stänga av alla andra element ett tag för att se om det hjälpte trollens element att komma igång. Jag sa visst och la på luren. Fat chance att jag kommer att göra det. Då kommer jag ju att frysa ihjäl.
Han skulle i alla fall komma hit lite senare och kolla på elementet. Då kommer jag att ljuga och säga att jag provat att stänga av alla andra element och det inte funkade. Så får han på nåt sätt fixa det. Hur ska annars trollen kunna sova i natt om det inte finns någon värme i deras rum?
Det här är anledningen till att jag aldrig ringer om det är något som är fel, utan alltid försöker fixa det själv eller ber någon jag känner som kan. För minsta lilla grej som ska göras blir alltid stora problem. Får de någon form av utbildning i att skapa problem vid utförda arbeten eller?
Bokhyllan
Nu går det att hitta en ny recension i min lilla bokhylla. Trevlig läsning.
Satans hantverkare
Just nu håller en hantverkare på att fixa elementen i trollens rum. Varmvattnet är avstängt under tiden. Detta begränsar mig något. Jag kan inte diska, tvätta, skura golv eller duscha. Jag kan inte bädda inne hos trollen eller dammsuga där heller eftersom det är där inne han håller på.. Jag kan inte heller gå på toaletten. Det har iofs inte med varmvatten att göra, utan mer att det är en hantverkare här, så innan dagen är slut så har väl urinblåsan sprängts också. Det här bli en skojig dag helt klart.
03.09.09
F.U Försäkringskassan
Skulle ringa och sjukskriva mig idag hos försäkringskassan. Jag blev ju som bekant sjukskriven förra veckan, med start idag. Och jag behöver verkligen den här sjukskrivningen, då den ger mig rätt till att ha barnen längre på dagis, vilket är nödvändigt för att jag ska klara av att fullfölja Tunaprojektet. Jag klarar inte av att lämna på dagis, åka på praktik och direkt och hämta på dagis. Då kommer jag att krascha.
Så jag behöver en stund både efter lämning och innan hämtning för att stressa av och bli av med ångesten. Har jag det så är det inga problem.
Men klart att det blir problem. Är det någon som blir förvånad att det blir det när det gäller försäkringskassan? Eftersom läget är som det är så är jag inte inskriven på Arbetsförmedlingen. Och är jag inte inskriven på arbetsförmedlingen så gäller inte mitt sjukintyg från läkaren. Och då får jag avslag från försäkringskassan, vilket gör att jag inte har rätt att ha barnen på dagis de timmar som behövs, vilket gör att Tunaprojektet är dömt att misslyckas.
Tur att jag har en genial lösning. Jag sjukskrev mig idag på deras hemsida snabbt och enkelt. Så kommer jag att få en blankett hemskickad som jag ska fylla i och lämna in tillsammans med mitt läkarintyg. Och innan jag lämnar in det så är jag givetvis inskriven på arbetsförmedlingen. Ska nämligen åka ner dit i morgon och skriva in mig.
Och får jag inte det godkänt ändå, så finns det en handläggare från försäkringskassan hos Tunaprojektet, så då får jag prata med henne. För lösa det här ska jag. Jag tänker inte ge upp Tunaprojektet pga tillfälling ångest.
03.06.09
Meh
Pratade med mitt personliga ombud igår och förklarade situationen, och hon lovade att prata med min handläggare idag på morgonen för att kolla vad som händer och vart mina pengar tagit vägen. Sen skulle hon höra av sig till mig. Jag har fortfarande inte hört någonting, men som tur var så var Kim snäll och lånade mig 300kr tills dess att jag fått mina pengar. Fan vad arg jag är. Enda anledningen till att jag låg ut med alla pengar var ju för att jag blev lovad att jag skulle ha dem på kontot senast onsdag.
03.05.09
Ångest
Kom pengarna efter klockan 15? Självklart inte. Går det att få tag på min handläggare? Självklart inte. Har min piercing just idag bestämt sig för att bli röd, irriterad och ömmande? Självklart? Har jag bakteriedödande hemma? Självklart inte. Går det att handla allt det som är absolut nödvändigt för att vi ska klara oss om pengarna kommer nästa vecka? Självklart inte. Har Lilith precis haft en ångestattack som inte gick att dämpa med lugnande? Självklart.
Bleh
Jag ligger ute med drygt 1000kr som skulle ha kommit in på kontot igår. Kom pengarna? Haha eller hur. Har de kommit idag? Haha eller hur. Dock finns det tre insättningstider på min bank. Midnatt, lunch och klockan tre på eftermiddagen. Kommer de inte in då vet jag inte vad jag gör. Jag får hem ungarna i morgon, och har 200kr kvar på kontot, en son med hög feber som behöver alvedon, som tog slut förra sjukomgången. Jomensåatt… det här blir ju min ångest bättre av.
Traderare se hitåt
En liten fråga till er Traderare. Jag har en stor, svart sopsäck full med urväxta barnkläder. Hade tänkt att sälja av dem på loppis, men det blir ju aldrig av. Så då tänkte jag slänga upp dem på Tradera istället. Men då kommer den stora frågan. Oftast står ju köparen för frakten. Hur mycket går fraktkostnaden på för ett barnplagg?
Fråga chans
jag har pratat med Någon under en period på några månader. (Skriver inte ut namnet ifall att han läser här haha.) Men jag känner mig lite kluven. Tidvis känner jag att ”ja, det här kan ju bli hur bra som helst”. Andra gånger så känner jag ”nej, det här är nog inget för mig”. Och ibland så verkar det som om han är intresserad, andra gånger inte. Gah jag blir galen på sånt här. Jag vill tillbaka till lågstadiet där man skickade en lapp och frågade om man fick chans, och så skulle den andre kryssa i Ja eller Nej. Allt var så mycket enklare då.
Winnerbäck
Jag har lyssnat oroväckande mycket på Winnerbäck idag. Alla som känner mig vet att när det spelas mycket Winnerbäck är jag på väg neråt. Fast jag vet inte om det bara är ångesten som gör att det känns som så, eller om ångesten var första steget ner, och nu kommer det andra. Så det som jag hade planerat skulle bli en rätt kort sjukskrivning kan nu i själva verket bli hur lång som helst. Jomensåatt det här blir skoj det.
Så hade jag någon timma kvar tills det var dags att gå till praktikten. Det kändes rätt onödigt att åka hem, med tanke på att då hade jag bara kommit hem och vänt i dörren och behövt åka igen. Så jag gick in till hemtex för att kanske hitta något litet att handla för presentkortet jag fick när jag fyllde år. Det blev fyra underlägg, en matta och salt- och pepparkar i svart. Iofs så använder vi inte salt och peppar vid matbordet, utan det kryddas enbart med kött och grillkrydda. Så jag ska åka ner i morgon igen och köpa ett sett med vita kar och ha en med kött och grillkrydda i. Det vita bryter av fint mot det svarta.Hittade även en matta till köket, vilket har varit i stort sett omöjligt. Men nu ligger den där, och den unge som spiller på den får bo i källaren.
på fel fot. Visst, det är jättebra att barnen får försöka själva för att lära sig, men personalen får väl ändå hålla koll och rätta till när det blir fel. Fast vad hade jag väntat mig? Jag borde ha lärt mig hur saker och ting funkar där, dvs inte alls.
Fick precis rapport från Kim om att Leo varit torr över natten två dagar i rad nu, och velat gå på pottan det första han gjort när han vaknat. Ok för att han är lite egen av sig, men att börja med att bli torr på natten istället för dagen är väl lite väl tvärt om. Har faktiskt aldrig hört talas om någon unge som gjort så förut.


